Denna studie är en korbusbaserad undersökning som behandlar distributionen av olika funktioner hos pronomenet hen i sociala medier mellan 2012 och 2017. Sedan 2012, året då en stor debatt om hen briserade, har pronomenet börjat ta plats i svenska språket. Med data från korpusarna Bloggmix, Twittermix, Flashback och Familjeliv hämtade från Språkbankens textsamling med hjälp av sökverktyget Korp, analyseras totalt 186 hen. Data har taggats i åtta kategorier: könsöverskridande hen, anonymiserande hen och okänt kön, indefinit och generiskt hen, meta-hen, substantiverat hen, icke-mänskligt, otydligt och övrigt. Resultatet visar att den dominerande funktionen hos hen är anonymiserande hen och okänt kön med totalt 47%. Den andra mest förekommande användningsformen i materialet är generiskt hen med totalt 28%. Funktionen Meta-hen täcker totalt 13%. Detta resultat tyder på att pronomenet debatteras mindre i sociala medier i jämförelse med resultat från tidigare forskning där meta-hen visade sig vara den dominerade användningen under tidigare år (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Istället är det mer vanligt att använda hen för att till exempel anonymisera, eller så är det inte möjligt att yttra sig om könsidentiteten hos en person då könet är okänt, och att det även istället är mer vanligt att använda pronomenet för att generalisera i olika sammanhang. Ett ytterligare resultat är att användningen av hen har ökat i både Bloggmix och Familjeliv fram till 2016, i Flashback noteras en trend av användningen som går både upp och ner över tid, och i Twittermix minskar användningen över tid. / This thesis is a corpus-based study, which aims to investigate both the distribution and function of the pronoun hen in social media platforms, during the time period 2012-2017. Since 2012, the year when a broad debate sparked regarding the use of hen, the pronoun has increasingly been incorporated into the Swedish language. By using the search-tool Korp, and the collection of texts provided by Språkbanken, 186 occurrences of hen have been analyzed. These occurrences were extracted from various social media corpora, specifically Bloggmix, Familjeliv, Flashback and Twittermix. The data were tagged into eight different categories: Könsöverskridande (Non-gender), Anonymising and Unknown-sex, Indefinite and generic, Meta, Nominalised, Non-human, Unclear and Other. The results show that the dominant function of hen are the anonymized- and unknown-hen, comprising up to 47% of all cases. Also, the second most prominent function is the Generic-hen, with a total of 28%. Finally, the function Meta-hen, covers about 13% of all occurrences. These result indicate that the pronoun is debated less in social media compared to results from previous studies where Meta-hen proved to be the dominant use in previous years (Ledin & Lyngfelt, 2013: 168). Instead it is more common to use hen in order to anonymize, for example, or when it is not possible to comment on the gender identity of a person when the sex is unknown, and that it is more common to generalize in different contexts instead. Moreover, it can be noted that the use of hen had increased on both Bloggmix and Familjeliv until 2016. Conversely, the data shows that its use on Flashback fluctuated over time, and showed a constant decline on Twittermix.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-157900 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Colliander, Martha-Paula |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds