Vårdpersonal har i studier beskrivits utsättas för stress, emotionell utmattning samt utbrändhet genom lågt inflytande eller låg kontroll över ställda krav. Studier inom offentlig verksamhet visar också att det finns arbetstagare som befunnit sig i arbetsplatsinlåsning, yrkesinlåsning eller i dubbelinlåsning. Denna enkätstudie ämnade att med mätinstrumentet Psykosocial arbetsmiljökartläggning (PAK) mäta två klinikers psykosociala arbetsmiljö hos 109 undersköterskor och skötare på ett sjukhus i Mellansverige. Studien ämnade även att mäta om arbetsplatsinlåsning, yrkesinlåsning samt dubbelinlåsning förekom och om det fanns ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och inlåsningsbegreppen. Resultatet av den psykosociala arbetsmiljöns mätning visade att egenkontroll, arbetsledning och arbetsbelastning skattades lågt medan stimulans och arbetsgemenskap skattades positivt. Antal inlåsta individer översteg 20 % på alla inlåsningsbegrepp. Studien fann även ett statistiskt signifikant samband mellan begreppet psykosocial arbetsmiljö och arbetsplats/-yrkesinlåsning samt dubbelinlåsning. Studien bör gå vidare med kvalitativ metodik, att hos arbetstagarna ta reda på de bakomliggande orsakerna till studiens resultat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-28656 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Pettersson, Sebastian, Viklund, Morgan |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0167 seconds