Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter? Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder. Detta på grund av att lagtextformuleringen i personkrets 3 i LSS är oklar och insatser för målgruppen saknas i LSS. Traditionen att använda SoL är också en bidragande orsak liksom att förvaltningarnas organisation stundtals gör det svårare att ge stöd enligt LSS.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-7073 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Åberg, Martin |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds