Syftet med vår studie var att utifrån sekundär traumatisk stress, undersöka hur socialarbetare påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma socialarbetare som anser sig ha blivit sekundärt traumatiserade, eller känner igen sig i symptom som kan känneteckna tillståndet. Vi använde oss av psykosocialt perspektiv, coping, resiliens och stigma för att analysera den insamlade empirin. Tematisk analys har använts för att lyfta fram meningsfulla empiriska data. Resultaten visade att samtliga yrkesverksamma socialarbetare i studien på något sätt påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Denna påverkan visade sig ha både positiva och negativa aspekter. Resultaten visade också att de yrkesverksamma socialarbetarna hanterar det psykiskt påfrestande arbetet genom att kommunicera med kollegor, eller andra närstående i den mån det går, genom att få handledning och till viss del även genom att vårda sig själv. Kunskapsbehovet kring sekundär traumatisk stress ansågs vara stort. Vidare uttryckte intervjupersonerna att begreppet bör uppmärksammas mer för att kunna skapa en förståelse för problematiken, och för att veta hur man kan arbeta på ett mer hälsofrämjande sätt. / The purpose of our study was to investigate how social workers are affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering, based on secondary traumatic stress. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with seven professional social workers who consider themselves to have been secondarily traumatized or recognize themselves in symptoms that may characterize the condition. We used psychosocial perspective, coping, resilience, and stigma to analyze the collected empirical data. Thematic analysis has been used to highlight meaningful empirical data. The results showed that all professional social workers in the study are in some way affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering. This impact turned out to have both positive and negative aspects. The results also showed that the professional social workers handle the psychologically stressful work by communicating with colleagues, or other close relatives as far as possible, by receiving guidance and to some extent also by taking care of themselves. The need for knowledge about secondary traumatic stress was considered to be great. Furthermore, the interviewees expressed that the concept should be given more attention in order to create an understanding of the problem, and to know how to work in a more health-promoting way.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-443846 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lindberg, Moa, Pettersson, Victoria |
| Publisher | Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0046 seconds