Det har uppmärksammats under senaste decenniet att socialsekreterares arbetssituation blivit mer belastad och syftet med denna studie är att synliggöra hur arbetssituationen påverkar deras privatliv. Den metod som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området barn och familj. Studiens resultat visar att stressen från arbetet ofta påverkade socialsekreterarnas privatliv samt familjeliv. I relation till tidigare forskning inom området och studiens insamlade material kan en slutsats dras att socialsekreterarnas arbetssituation fortfarande är mycket belastad och har en viss påverkan på deras psykiska hälsa. Förändring- och utvecklingsmöjligheter har en central roll i studien för att finna och belysa förändringar i professionens arbetssituation och hur det påverkar de anställdas privatliv.

Syftet med vår studie var att utifrån sekundär traumatisk stress, undersöka hur socialarbetare påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma socialarbetare som anser sig ha blivit sekundärt traumatiserade, eller känner igen sig i symptom som kan känneteckna tillståndet. Vi använde oss av psykosocialt perspektiv, coping, resiliens och stigma för att analysera den insamlade empirin. Tematisk analys har använts för att lyfta fram meningsfulla empiriska data. Resultaten visade att samtliga yrkesverksamma socialarbetare i studien på något sätt påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Denna påverkan visade sig ha både positiva och negativa aspekter. Resultaten visade också att de yrkesverksamma socialarbetarna hanterar det psykiskt påfrestande arbetet genom att kommunicera med kollegor, eller andra närstående i den mån det går, genom att få handledning och till viss del även genom att vårda sig själv. Kunskapsbehovet kring sekundär traumatisk stress ansågs vara stort. Vidare uttryckte intervjupersonerna att begreppet bör uppmärksammas mer för att kunna skapa en förståelse för problematiken, och för att veta hur man kan arbeta på ett mer hälsofrämjande sätt. / The purpose of our study was to investigate how social workers are affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering, based on secondary traumatic stress. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with seven professional social workers who consider themselves to have been secondarily traumatized or recognize themselves in symptoms that may characterize the condition. We used psychosocial perspective, coping, resilience, and stigma to analyze the collected empirical data. Thematic analysis has been used to highlight meaningful empirical data. The results showed that all professional social workers in the study are in some way affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering. This impact turned out to have both positive and negative aspects. The results also showed that the professional social workers handle the psychologically stressful work by communicating with colleagues, or other close relatives as far as possible, by receiving guidance and to some extent also by taking care of themselves. The need for knowledge about secondary traumatic stress was considered to be great. Furthermore, the interviewees expressed that the concept should be given more attention in order to create an understanding of the problem, and to know how to work in a more health-promoting way.

Examensarbetet är grundat på författarens nyfikenhet om hur fritidslärare bygger relationer med elever på fritidshemmet. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring relationsarbete med elever. Med relationsarbete avses i uppsatsen hur fritidslärarna själva beskriver byggandet av ömsesidiga relationer till eleverna samt hur de kommunicerar inkluderande inom verksamheten. Arbetet vilar mycket på pedagogen Jonas Aspelins forskning om psykosociala relationer, men även pedagogen Annica Lilja och pedagogen Balli Lelinge som båda skriver inom området pedagogik. Utgångspunkten är att se hur åtta fritidslärare på två fritidshem i Malmö stad bygger och utvecklar relationer med elever. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiri. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med psykosociala ansatser.Resultaten visar att fritidslärare är medvetna om hur viktiga relationerna med eleverna inom verksamheten är, samt hur ömtåliga de kan vara. De har metoder och strategier för att öka känslor av stolthet och minska risken för känslor av skam. Det är också tydligt att fritidslärarna bygger sina relationer med inkluderande kommunikation, både mot elever och resterande av berörda i skolan.

The aim of the study was to examine adolescents’ experiences of having brachial plexus birth palsy, which is impaired arm function due to a birth injury. Psychosocial focal points were how the adolescent’s experience their lives concerning studies, spare time activities and relationships, experiences of limitations in comparison to their peers, and how they experience health care. Eight adolescents who had surgery of the injury were interviewed. Through qualitative phenomenological analysis the following meaning units were identified: ‘Me and others’; ‘Professional medical contacts and experiences’; and ‘Adjustment and strategies to solutions and obstacles’ with essences ‘Disabled or have a disability’; ‘Then and now’ and ‘Lack of references’. The result showed that the adolescents did not identify themselves as disabled, and did not focus on their arm, but wished for improved physical function. They had good support from health care, although wanted more follow-ups and more aimed information. They had adjusted well to their injury, but did not have any comparisons as they had their injury since birth. Understanding the experiences adolescents with BPBP have is essential for advancing the care of these individuals. Further research is necessary regarding the experience people with this injury have. / Syftet med studien var att studera ungdomars erfarenheter av att leva med en plexusskada, det vill säga nedsatt armfunktion på grund av en förlossningsskada, ur ett psykosocialt perspektiv med fokus på hur ungdomarna upplever sina liv beträffande studier, fritid och relationer, upplevelser av begränsningar i jämförelse med generationskamrater på grund av skadan, samt erfarenheter av sjukvården. Åtta ungdomar som opererats för skadan intervjuades. Genom kvalitativ fenomenologisk analys kunde följande meningsbärande enheter urskiljas: ’Jag och andra’; ’Professionella kontakter och erfarenheter’ och ’Anpassningar och strategier till lösningar och hinder’ där ’Funktionshindrad eller ha funktionshinder’; ’Då och nu’ samt ’Brist på referenser’ var gemensamma samtalsämnen. Resultatet visade att ungdomarna inte betraktade sig som handikappade, de fokuserade inte på sin arm i sin vardag, och önskade klara av mer fysiska aktiviteter. De upplevde gott stöd från sjukvården, men önskade uppföljningar och mer riktad information. De hade anpassat sig till skadan, men upplevde att de inte kunde jämföra med andra eftersom de haft skadan sedan födseln. Att kunna förstå ungdomars erfarenheter av att leva med en plexusskada, är nödvändigt för att förbättra vården och bemötandet för dessa individer.

The aim of the study has been to investigate school counselors' preventive work against bullying in school and what opportunities and obstacles are found in their work. The study is based on seven qualitative interviews where the interviewees have varying backgrounds and experiences surrounding school counselor work. A constant throughout the study is that the school counselor is in a multiprofessional operation and is usually the only profession based in a psychosocial perspective. The school counselor’s tasks are characterized primarily by an overall responsibility for students’ wellbeing, as well as working to prevent bullying. As bullying can result in students performing worse as well as a risk for developing an antisocial behavior, the school counselor’s important preventive work follows. The preventive measures can be seen on a school, class and individual level, which creates a holistic perspective. Factors such as time and resources prevent the school counselor from practicing their knowledge in school, as well as limit their collaboration with other professions. Along this reasoning follows the interviewees’ similar opinions that the principal has a noticeable influence on counseling work and can increase or limit their ability to practice their knowledge. With the help of our theoretical templates we have a better understanding of our analysis, which has helped us understand the school counselor’s role in a multiprofessional operation.

Aim: The aim of this study was to explore how feature films and mass media portray women and men in the late 1970s and 1990s and compare how they were represented in massmedia the period after the movie launches and what impact these portrayals can have on society. The study specifically wanted to develop an understanding of any similarities in a psychosocial perspective and the differences between the men and women in a psychosocial and through a gender perspective. Method: The thesis method consisted of a multi-stand study which is when two data collection methods are combined, these were following qualitative content analysis and scoping studies. This combination was necessary to be able to answer selected research questions. Results: The answers to the following research questions of this study is that there were some similarities and differences between the genders in the selected movies. The research question which the issue that explored if the mass medias portrayals of men and women with mental illness remained or if these have changed after the film launches revealed that some identified themes remain while others are new. This can be explained by the retention of some structures that stigmatize the person with mental illness and is considered deviating in relation to the identified characteristics in The media portrayals. Although another result in this study was that no specific research was found regarding gender differences between men and women in feature film productions so the gender perspective was excluded in this issue. Conclusion: Specific theoretical perspectives can contribute to different understandings of how women and men with mental illness are portrayed which can contribute to more awareness of the consequences of these portrayals. Portrayals of men and women with mental illness in massmedia can have significant impact in the individuals life in general because of stigmatization which can cause difficulties in its recovery process but also social vulnerable in the meaning of unemployment, loss of education and relation problems.  Keywords: movie portrayals, mental illness, gender differences, psychosocial perspective, gender perspective, massmedia, social work, public attitudes, stigma