Matematik är ett ämne i skolan där pojkar under en längre tid har presterat bättre i än flickor. Forskning påvisar att människor följer genusnormer och Skolverket har flertalet gånger gjort revideringar i styrdokumenten som ska motverka obalansen mellan flickor och pojkars prestationer. Syftet med studien är att få elevers perspektiv på genusnormer i matematikklassrummet och hur de upplever sig bli påverkade av dem. Studien undersökte också hur elever tror att ett matematikklassrum skulle kunna bli mer jämställt. Frågeställningarna besvaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, normkritik och Hirdmans genusteori om ett isärhållande av mannen och kvinnan. Genom fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 5 har material samlats in och analyserats. Resultat visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik och att genusnormer kan påverka deras prestationer. Eleverna upplever sig bli behandlade olika av lärare beroende på om det är en flicka eller pojke som ber om hjälp, pratar utan att räcka upp handen eller vill arbeta med en klasskamrat. De talar om en ”antipluggkultur” som pojkarna själva inte anser sig följa och flickorna bär på en osäkerhet av att inte uppfylla kraven att vara en duktig flicka. Detta kan resultera i att eleverna inte visar sin fulla potential i matematik och att lärarna gör bedömningar på eleverna trots att de inte fått möjlighet att visa all kunskap.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-57556 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Skoglar, Nathalie |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds