Bakgrund: Närstående kan betraktas vara till god hjälp i vård i livets slutskede. Närstående anses besitta goda kunskaper om patienten och kan vara till god hjälp för symtomlindring, som är en av de fyra hörnstenarna i den palliativa vården. Sjuksköterskan utgår ifrån sex kärnkompetenser för att bedriva en säker vård för patient och närstående. Syfte: Denna litteraturöversikt beskriver sjuksköterskors upplevelser av att göra närstående delaktiga i vården till patienter som befinner sig i livets slutskede. Metod: En studie med kvalitativ metod som baserades på elva vetenskapliga artiklar och granskades utifrån Fribergs fem analyssteg. Resultat: Studiens resultat påvisade att närstående är en viktig del i vård i livets slutskede samt besitter goda kunskaper om patienten. Resultatet består av två huvudfynd och sex subkategorier. I resultatet framkom det att god kommunikation, tidig planering samt en god vårdmiljö krävdes av sjuksköterskan för att göra närstående delaktiga. Etiska dilemman upplevde sjuksköterskor vara en svår del av delaktighetsprocessen. Resultatet uppger att sjuksköterskans kompetens och professionella roll sattes på spel när konflikter med närstående uppstod. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att närstående var en viktig pusselbit för att främja patientens livskvalitet i livets slutskede, samt för att bidra till en personcentrerad omvårdnad. / Background: Relatives can be considered as good help in end-of-life-care, and they also have good knowledge of patients wishes in the end of life. Relatives can be of significant help for nurses when it comes to symptom reliefs which is one of the four cornerstones in palliative care. Nursing care is based on six core competencies for conducting a patient-relative centered care. Aim: To describe nurses' experiences of involving relatives in the care of patients who needs end of life care. Method: A literature review with a qualitative method that included eleven scientific articles that were reviewed and analyzed, based on Friberg's five steps. Results: Relatives are important in the final stages of life and possess good knowledge of the patient. Two main categories and six subcategories were found. The results proves that good communication, early planning and good environment are important for nurses to include relatives in the end-of-life-care. Ethical issues were experienced as difficult to make relatives participating in the end-of-life-care. When conflicts occurred, the nurses’ competences and professional role were questioned. Conclusion: Nurses felt that relatives were important to promote the patient's quality of life in the final stages of life, and to contribute to person-centered care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-55625 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Carlström, Oskar, Lindemann, Wilma |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds