En förutsättning för att demokratiska länders institutioner ska vara välfungerande och uppfylla sina syften är att allmänheten känner ett förtroende för rättsväsendet. För att skapa och upprätthålla ett samhälleligt förtroende är det således av vikt att kontinuerligt söka fördjupade kunskaper om vilka faktorer som ligger till grund för och påverkar allmänhetens förtroendeför rättsliga institutioner. I gällande studie kommer rapporterat förtroende för rättsväsendet jämföras mellan Sverige och Danmarks invånare. Detta eftersom svenska medborgare över tid har uppgett ett i genomsnitt lägre förtroende för deras lands rättsliga institutioner än danska medborgare i motsvarande mätningar. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv (Lykke 2005), kombinerat med teorin om processuell rättvisa (Tyler 2001) samt stämplingsperspektivet (Lilly, Cullen & Ball 2019), kan denna konsekventa skillnad möjligen förklaras genom demografiska faktorer. Aktuell tvärsnittsstudie testade huruvida skillnader i förtroendet för rättsväsendet i Sverige och Danmark kvarstod efter kontroll för demografiska faktorer. Studien använde datamaterial från European Social Survey år 2018. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar ett samband mellan förtroendet för rättsväsendet och land, varvid det generella förtroendet är högre i Danmark än i Sverige. Sambandet kvarstod även när det kontrollerades för kön, utbildningsnivå samt utländsk bakgrund.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-214248 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hellmer, Sofie, Rosenberg, Hanna |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds