<p>Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.</p><p>Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.</p><p>Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas.</p><p>Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul.</p><p>Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-9716 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Delis, Andreas, Söderberg, Pontus |
| Publisher | Linköping University, Department of Management and Engineering, Linköping University, Department of Management and Engineering, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds