Företeelsen förnedringsrån har lyfts fram i den svenska debatt som ett nytt, oroande inslag och har formulerats som hatbrott mot svenskar. Syftet med denna studie är att belysa den bild av det svenska samhället som manifesteras i reaktionerna på ett uppmärksammat fall av förnedringsrån med utgångspunkt i tillståndet ressentiment. Begreppet betecknar ett samhällstillstånd präglat av en känsla av oförrätt då samhällets statushierarkier har förändrats till förmån för minoriteter. Studien har genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys av en tråd på diskussionsforumet Flashback undersökt de föreställningar om det svenska samhället som förmedlas. Vi har särskilt intresserat oss för funktionen och konstruktionen av Den rasifierade andre i denna samhällsbild. Studien finner stora likheter med tidigare forskning om Tea party-rörelsens anhängare i USA. Trots att Sverige och USA är två länder med stora skillnader i samhällsstruktur och välfärdssystem uppvisar flashbacktrådens användare snarlika upplevelser av samhället. Studien visar att det specifika förnedringsrånet för flashbackanvändarna utgör en perfekt allegori över tillståndet i samhället. De uppfattar att Sverige och det traditionella folkhemmet är hotat. Den centrala karaktären i denna berättelse är invandraren, Den rasifierade andre, som med sina lägre stående egenskaper beskylls för samhällsmoralens förfall. Studien visar även att bilden av svensken och svenskhet inte är entydigt positiv. I tråden återfinns ett förakt mot den naive och tafatte svensken som tillåtit Sverige att gå förlorat. Som dess motpol står flashbackanvändarna – starka, hedervärda och upphöjda. Gärningspersonernas och brottsoffrens respektive etnicitet är av central betydelse för flashbacktråden. Rubriceringen av händelsen som ett hatbrott mot vita svenskar är helt avgörande för konstruktionen av användarnas världsbild. Utan hatbrottet utgör händelsen inte längre ett exempel på den oförrätt och förnedring användarna upplever sig utsatta för. När åtal i fallet väcks utan hatbrottsrubricering tolkas detta som bevis på att samhällseliten tystar ned sanningen. Denna samhällsbild byggd på ressentiment står på två ben: på gärningspersonernas och brottsoffers etnicitet och den konspiratoriska mörkläggningen. Utan dessa centrala element faller deras världsbild.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-219949 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Eriksson, Ulrika, Welin, Emelie |
| Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds