Expropriation är ett betydelsefullt verktyg för att lösa markåtkomstfrågan i syfte att tillgodose samhällsutveckling på allmän nivå. Bestämmelserna kring åtgärden återfinns i expropriationslagen (1972:719), ExL. I ExL anges processen för ianspråktagandet, för vilka ändamål expropriation får ske och regler om vilken ersättning som ska utgå. I Sverige är äganderätten till viss del skyddad med bestämmelser i både regeringsformen (1974:152), RF, och art. 1 i tilläggsprotokollet till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det framkommer bland annat att expropriation enbart får ske för ett i samhället angeläget allmänt intresse. Den här uppsatsen har haft för avsikt att besvara frågor kring hur ofta expropriationsärenden löses i domstol under en viss period om 15 år och för vilka ändamål dessa gäller. Uppsatsen ämnar även att undersöka om det går att se några trender i resultatet över tid samt jämföra resultatet med äldre statistik på området. Vidare har en allmän frågeställning kring expropriation och dess motiv varit en närvarade sak att ifrågasätta då åtgärden är något av ett kontroversiellt ämne i samhället. Till hjälp har doktrin inom markjuridiskt område, lagtext, förarbeten och praxis studerats. Den större delen av arbetet har avsett arkivstudier och insamling av beslutsunderlag från staten, myndigheter och kommuner. Samtliga källor och underlag har bidragit till den sammanställning som har besvarat och fullföljt uppsatsens syfte. De slutsatser som kunnat dras är att antalet expropriationsärenden som tagits upp i domstol under perioden som undersökningen avsåg var få. Jämfört med vad äldre utredningar av liknande frågeställning har angett följer uppsatsens resultat den generella nedåtgående trenden som kan observeras. Det ändamål som domstolsärenden främst har gällt är tätbebyggelse, som över tiden också varit det mest vanligt förekommande. Anledningen till det resultat vi har funnit är att i de allra flesta fall löses expropriationsärenden före domstolens inblandning genom frivilliga överenskommelser. Det går också att konstatera att det finns alternativ lagstiftning att tillgripa i många av de situationer som återfinns bland de uppräknade ändamålen som expropriation kan sökas för, och som premieras före exproprinella åtgärder. Trots att antalet expropriationsärenden är få, fyller åtgärden ändå en viktig funktion för samhället i stort. Expropriation som en sista utväg gynnar effektiv hantering av samhällets resurser samtidigt som det för den enskilde individen skapar förutsättningar för trygga investeringar i fastigheter. / Expropriation, or compulsary purchase, is a meaningful tool when in need to solve land access for a public purpose in our society. The legislation of expropriation is in the swedish law Expropriationslagen (1972:719), ExL. ExL regulates the process for access, for what use and which compensation should be paid. The ownership of property rights are in Sweden partly protected by both The Constitution of Sweden (1974:152), RF, and art. 1 Protocol to the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms. It appears, among else within these terms, that expropriation can only be used entirely alone for a matter of a pressing public interest. The aim of this thesis is to answer questions about how often during a period of 15 years an expropriation case is being settled in court, for what purposes, and if there are any similarities over time or in comparison to eldery statistics in the field. A general question about the motives for exproprinational use has been a pressing topic to handle since expropriation itself is a controversial element in our society. Doctrine in the land legal field, legislation, legislative work and praxis has all been used to answer this thesis questions. The main part of the work has been dedicated to archive studies and collecting informed decisions from the swedish government, authorities and local municipal authorities. Our result constitutes a combining of all of the sources, which have answered and fulfilled the aim of this thesis. The conclusion that has been drawn from our results is that expropriation cases solved in court during the chosen period of time were few. In comparison to what eldery investigations in the matter had shown, the own observed result is following the same declining trend. The foremost occuring use of expropriation was for urban agglomeration development, which is also in line with the previous statistics. The reason behind our findings is that most expropriation cases are, before involving the juridical system, able to reach a non-compulsory settlement. It is also possible to state that there are alternative legislation to resort for many situations among the possible usages of expropriation, that are to premier before use of expropriation measures. Even though the usage of expropriation has been limited to a small number of occasions, the existence of the action fills an important social function in our society. Expropriation as a final resort for land access favors both effective handling of resources and creates safe property investments for the individual.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-297295 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Dahlén, Emilia, Maxstad, Martina |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 21196 |
Page generated in 0.013 seconds