Bakgrund: Enligt regeringens jämställdhetsmål uppnår organisationer jämställdhet i styrelser om män respektive kvinnors representation överstiger 40% (Englund, 2019). Begreppet jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar avseende rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sverige uppvisar en positiv jämställdhetsutveckling avseende dess styrelser samtidigt som svenska valberedningar endast uppvisar små förändringar avseende dess könsfördelning. Det fenomen som preliminär statistik uppvisar bidrar med intressanta avvikelser från vad tidigare studier inom forskningsområdet antyder och vad homosocial reproduktion förespråkar. Syfte: Studiens syfte är att förklara i vilken utsträckning andelen kvinnor i svenska styrelser påverkas av valberedningars sammansättning och struktur. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där tre olika teorier ligger till grund för de hypoteser som formulerats och sedan testats. De teorier som ligger till grund för uppsatsens hypoteser är homosocial reproduktion, institutionell teori och den resursberonde teorin. Studiens hypoteser har testats med hjälp utav Ordinary Least Square regressionsmetod där urvalet omfattade 76 bolag på Stockholmsbörsen och dess respektive valberedare under en tidsperiod motsvarande fem år. Den forskningsstrategi som använts är således en longitudinell design. Slutsatser: Det råder en negativ relation mellan andelen män i valberedningar och andelen kvinnor i svenska styrelser. Homosocial reproduktion existerar därmed vid styrelserekrytering i Sverige och dess påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser tenderar att variera över tiden. De faktorer i valberedningars sammansättning och struktur som har en påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser är: medelåldern på valberedare, valberedares varaktighet och andelen män i valberedningar. Vidare påverkas även andelen kvinnor i svenska styrelser av: organisationers storlek och branschen företaget verkar inom. / Background: According to the government's gender equality goal, organizations achieve gender equality in boards if men's and women's representation exceeds 40% (Englund, 2019). The concept of equality means that women and men should be given the same conditions regarding rights, obligations and opportunities (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sweden shows a positive trend in gender equality with regard to its boards, while Swedish nomination committees only show minor changes regarding its gender distribution. The phenomenon that preliminary statistics show contributes to interesting deviations from what previous studies in the research area suggest and what homosocial reproduction suggests. Purpose: The purpose of the study is to explain to what extent the proportion of women in Swedish boards is affected by the composition and structure of the nomination committees. Method: This paper has a deductive research where three different theories was used to develop hypotheses which then was tested. The theories that underline the study’s hypotheses are homosocial reproduction, institutional theory and the resource-dependence theory. The study’s hypotheses have been tested using Ordinary Least Square regression method where the sample included 76 companies listed on the Stockholm Stock Exchange and specific information regarding each nominator in their nomination committee for a period of five years. The research strategy used is a longitudinal design. Conclusions: There is a negative relationship between the proportion of men in nomination committees and the proportion of women in Swedish boards. Homosocial reproduction exists in the recruitment of board members in Sweden and its impact on the proportion of women in Swedish boards tends to vary over time. The factors in the composition and structure of the nomination committees that have an impact on the proportion of women on Swedish boards are: the average age of the nomination committee, the duration of the nominators in the nomination committee and the proportion of men in nomination committees. Furthermore, the proportion of women in Swedish boards is also affected by: the size of organizations and the industry the company operates in.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-95765 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Nordin, Linda, Persson, Sanna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds