Denna uppsats handlar om hur redovisningsrapporter används av småföretagare, samtde faktorer som kan påverka användandet av rapporterna. Tidigare forskning har visatatt det finns brister i användandet av redovisningsrapporterna samt att det är möjligt attöka användandet. Av denna anledning har denna uppsats undersökt om detta ävenstämmer i Umeå. Syftet med uppsatsen är därmed att redogöra för hur småföretagareanvänder sig av de redovisningsrapporter de får från sina revisorer. Utöver detta avsesatt identifiera faktorer som påverkar användandet av redovisningsrapporter samt attdiskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att öka rapportanvändandet hossmåföretagare. Då denna uppsats är deduktiv till sin karaktär användes två teorier,kommunikationsteori samt beslutsfattande, för att konstruera enkätfrågor som sedanligger till underlag för en resultatanalys. Valet av teorier baserades på information somframkommit i problembakgrunden men även på dess lämplighet för att besvara syftet.Utifrån de teorier som presenterats har modeller konstruerats för att sammanfatta deviktigaste teoribidragen till denna uppsats. Teorierna har även haft en framstående rollgenom hela uppsatsen. För att samla in data skickades en enkät ut till 176 småföretagare i Umeå. För att ingå istudien och klassas som småföretagare krävdes att företagen är registrerade aktiebolagmed revisionsplikt, det vill säga har en omsättning över 1,5 MSEK samt har mellan fyraoch tio anställda. Enkäten var webbaserad och skickades till respondenterna via e-mail.För att få tag på e-mailadresser till respondenterna ringdes vardera respondent upp avförfattarna. Detta möjliggjorde en svarsfrekvens på 53 % och totalt 94 personer svaradepå enkätundersökningen. Av undersökningen framkom att drygt hälften av företagarna använder sig avredovisningsrapporterna till att förbättra verksamhetens lönsamhet. Den andra hälftenanvänder dem inte i lika stor utsträckning eller inte alls, och det finns därmed rum förförbättring. Med detta utfall har förslag till åtgärder framställts för att förbättraanvändandet av redovisningsrapporter. Utgångspunkten till förslagen är de faktorer somvisade sig ha en positiv påverkan till rapportanvändande. En ökad förståelse för vadredovisningsrapporter kan användas till har specifikt visat sig påverka användandet avredovisningsrapporter positivt. Den främsta rekommendationen är därför attrevisionsbyråer eller andra intressenter bör erbjuda företagarna utbildningstillfällen föratt ge dem en bättre förståelse för vad redovisningsrapporter kan användas till.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-85401 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Åhlander, Pia, Halling, Ronja |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0012 seconds