Syfte: Vårt första delsyfte med den här studien är att undersöka om press är ett hot mot revisorns oberoende genom att undersöka om det är skillnad på den press revisorer upplever och den press de bedömer att de klarar av. Vårt andra delsyfte är att redogöra för hur och i vilken omfattning ett revisionsutskotts existens kan sänka revisorns upplevda press och därmed stärka revisorns oberoende. Metod: Denna studie är utförd med kvantitativ metod. Data har samlats in med hjälp av dataenkäter som har skickats via e-post till 316 revisorer i Sverige som arbetar med noterade bolag. Revisorerna har skattat sin upplevda press från klienterna med hjälp av Borg CR100 (centiMax) Scale®. Analys av data har utförts med korrelationsanalys, regressionsanalys och t-test med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Vi fann signifikant skillnad mellan den press revisorerna upplever och den press revisorerna bedömer att de skulle klara av innan de godkänner en felaktig finansiell rapport. Studien indikerar en liten skillnad i upplevd press vid revision av företag med revisionsutskott jämfört med revision av företag utan revisionsutskott. Dock var denna skillnad inte signifikant. Förslag till fortsatt forskning: I kapitel 5.5 tar vi upp förslag till fortsatt forskning varvid huvudfrågorna vi diskuterar är följande: hur sammansättningen av revisionsutskotten påverkar revisionsutskottens effektivitet, vad som orsakar de stora skillnaderna i huruvida revisorerna upplever press eller inte från VD och styrelse och hur hälsan påverkas av den press revisorerna bedömer att de upplever. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med empiriskt underlag för fortsatt forskning då denna studie är den första i sitt slag som har utförts i Sverige. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad kunskap om hur mycket press en revisor upplever i förhållande till vad en revisor bedömer att de klarar av samt hur revisionsutskott påverkar revisorns upplevda press. / Aim: Our first subsidiary aim of this study is to investigate whether the pressure is a threat to auditor's independence by investigating whether there is a difference between the pressure experienced by auditors and the pressures they estimate that they can handle. Our second subsidiary aim is to explain how and to what extent an audit committees' existence can lower the auditor's perceived pressure and thereby strengthen the auditor's independence. Method: This study is conducted by a quantitative method. Data were collected using data questionnaires sent by e - mail to 316 auditors in Sweden working with listed companies. The auditor has estimated his or hers perceived pressure from clients using the Borg CR100 (centiMax) Scale®. Data analysis has been performed by correlation analysis, regression analysis, and t-test with the statistical program SPSS. Result & Conclusions: We found a significant difference between the experienced pressure by auditors and the pressure auditors estimated that they could handle before approving a false financial report. The study indicates a small difference in the perceived pressure for audits in co-operation with companies with audit committees, compared with companies without audit committees. However, the difference was not significant. Suggestions for further research: In Chapter 5.5 we bring up suggestions for further research and the main issues we discuss are: how the composition of audit committees influences audit committees' effectiveness, what the large differences in whether the auditors are experiencing pressure or not from the President and Board of the company are caused by and how the health is affected by the estimated pressure auditors experiencing. Contribution of the thesis: The study contributes with the empirical foundation for continued research because this study is the first of its kind in Sweden. Furthermore, the study contributes practically to a greater knowledge of how much pressure an accountant experience in relation to what the auditor believes that they are capable of and how audit committees affect the auditor's perceived pressure.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-22373 |
Date | January 2016 |
Creators | Jangenfeldt, Andreas, Schröder, Anna |
Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds