Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år. En relativt stor andel av primärvårdens patienter har riskabla alkoholvanor eller alkoholrelaterade besvär. Trots påvisad effekt av alkoholförebyggande insatser inom primärvården visar studier att läkares benägenhet att ta upp alkoholfrågan med sina patienter är förhållandevis låg. Syftet med studien var att undersöka och analysera familjeläkare och ST-läkares arbete med alkoholfrågan i samband med patientmöten i Landstinget Västmanlands närsjukvård, samt studera möjliggörande faktorer för att bedriva detta arbete. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga familjeläkare och ST-läkare i länet. Svarsfrekvensen var 49 procent. Resultatet visar att knappt 70 procent av läkarna regelbundet tar upp alkoholfrågan med patienter. Om en patient har ett riskbruk påbörjas vanligen ett samtal för att motivera till minskad alkoholkonsumtion. Vanligaste orsakerna till att ta upp alkoholfrågan är alkoholrelaterade symptom eller att det ingår i rutinerna. Tidsbrist är vanligaste anledningen till att inte ta upp frågan. Nästan hälften av läkarna har inte utbildats i att hantera alkohol och riskbruk och/eller i Motiverande samtal (MI) under senare år. Läkare som utbildats i MI tar mer frekvent upp alkoholfrågan än de som inte utbildats. Bättre möjlighet att remittera till stödinsatser och mer tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete kan öka läkarnas alkoholförebyggande insatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-9425 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Nordin, Maria |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds