Klimatförändringar är en stor risk för skogsbruket, där väderförändringar kan leda till ökade risker som storm, brand, översvämning, snö, insekter och svampar. Efter de kraftiga skogsbränderna under sommaren 2018 ökade allmänhetens kännedom om vilka konsekvenser klimatförändringarna kan få på den svenska skogen ur ett samhällsperspektiv. Denna uppsats ämnar ta ett skogsägar- och skogsindustriperspektiv och genom en kvalitativ ansats undersöka hur den svenska skogsindustrin arbetar med finansiella riskhanteringsmetoder för att möta extrema väderförhållanden. För att få en helhetsblick över riskhanteringen i branschen har även skogliga metoder samt finansiella risker undersökts. De finansiella riskhanteringsmetoderna som undersöks är diversifiering, hedgning med terminer, optioner eller swapar, väderderivat och scenarioanalys. Ambitionen är att studiens resultat ska tillföra en både praktisk och teoretisk betydelse. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inom branschen, och analyserats med en modifierad version av Grounded Theory. Resultaten visar att den allmänna kunskapen om klimatförändringar och vilka effekter klimatförändringar väntas ha på skogsbruket stämmer väl överens med tidigare forskning. Som väntat har fokus inom branschen varit på skogliga skötselåtgärder, som också är anpassade efter vad som kan förväntas av tidigare forskning. Däremot finns det ett visst motstånd mot att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker. Den generella uppfattningen är att det inte finns en marknad för hedgning av till exempel prisrisker för skogsråvara, och väderderivat ses inte som ett reellt alternativ i dagsläget då det anses vara för komplicerat och dyrt. Enklare former av scenarioanalys används för att bedöma risker, men mer avancerad modellering saknas för att skapa robusta underlag för beslutsfattande. En orsak bakom det svala intresset för att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker bedöms vara att de som jobbar med skogsskötsel inte har någon djupare kunskap om finansiell riskhantering och de som jobbar med finansiell riskhantering saknar istället en djupare kunskap om skogen. I och med att man har kommit långt i det operativa arbetet minskar även behovet av att applicera finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera den skogliga risken, vilket kan vara en förklaring för det motstånd som finns.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-161317 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lindgren, Frida, Muhr, Linus |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds