Return to search

GER KORTARE ARBETSDAG ÖKAT VÄLBEFINNANDE? : En fallstudie av kortare veckoarbetstid vid Radiumhemmet

Vi arbetar idag mindre tid än vad den arbetande människan gjort under tidigare årtionden, och många hävdar att vi måste arbeta mer för att vi ska kunna bibehålla vår standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar många väldigt mycket idag, och med högt ställda krav både på jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts på olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men få har genomförts med både för- och efterstudie. Vi har i vår studie utgått från den arbetstidsförkortning som genomfördes på Radiumhemmet 2003 där vi genomförde en förstudie där alla som skulle delta i försöket fick svara på en enkät innan projektet påbörjades. När projektet pågått tre månader skickade vi ut ytterligare en enkät till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi även genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestående av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid. Vi har i vår undersökning fokuserat på Karaseks krav- och kontrollmodell och deltagarnas välbefinnande före och efter införandet av arbetstids-förkortningen. Frågorna vi har använt oss av utgår från samma som i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF). Eftersom vi också tror att, hur vi använder vår fritid påverkar hur vi mår på vårt arbete, har vi utöver Karaseks krav/kontrollmodell, också använt oss av The role strain theory då vi har studerat hur deltagarna har använt sin nyvunna fria tid och ställt dessa svar i relation till hur nöjda de var med sina nya arbetstider.Resultaten av vår studie visade att arbetstidsförkortningen inneburit ökade krav såsom att arbetet blivit mer jäktigt och att den psykiska stressen hade ökat samtidigt som kontrollen hade minskat då det blivit svårare att hinna med sina arbetsuppgifter. Trots detta visade resultaten att den kortare arbetstiden kan lätta den totala arbetsbördan genom att frigöra tid till annat än betalt arbete, såsom hushålls- och hemarbete samt fritidssysselsättningar och på så sätt öka individens välbefinnande.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-28824
Date January 2009
CreatorsEngslätt, Katarina, Wiklund, Sigrid
PublisherStockholms universitet, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds