Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-53803 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Niemi, Embla, Ghoreishi, Armin |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds