Undersöknings syfte är att ge en inblick i hur specialpedagogiken har utvecklats, samt att få ta del av kunskaper som en speciallärare, Stig, har samlat på sig under sin tid i yrket. Vi får möta barn i behov av särskilt stöd och hur de har gått ifrån att under 1800-talet vara ”idioter”, undangömda på ”idiotanstalter” till att idag uppfattas som egna individer med rätt att gå på en kommunal skola mitt i samhället. Undersökningen har genomförts med livsberättelsemetoden, en metod där Stigs berättelse om sitt liv och hur det har avspeglat sig i hans yrkesroll står i centrum. I Stigs berättelse möter vi läsklasser, Änglagård och skällande hundar. Vi stöter även på Obsklinikerna som, enligt Stig, hade som syfte att förvara elever som glömt penna eller inte kunde sitta stil i sin bänk. Vi får ta del av Stigs engagemang och hans glädje över att få arbeta med barn i behov av extra stöd. För fyra år sedan började han att arbetar inom särskolan och gör nu sitt sista läsår innan han går i pension. Genom detta arbete kan jag, genom Stigs berättelse dra den slutsatsen att specialpedagogiken har haft en positiv utveckling, men Stig berättar att vi idag förstår dessa barn bra, men påpekar att handla förstårligt, är en helt annan sak.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-616 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Eriksson, Monia |
| Publisher | Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds