Return to search

Är zuranolon en säker och effektiv behandling vid förlossningsdepression? : En litteraturstudie / Is Zuranolone a safe and effective treatment of postpartum depression? : A literature review

Postpartum depression is a condition that displays symptoms such as insomnia, anxiety, and difficulties with feeling happiness. This affects approximately 10–17 % of pregnant women and new mothers around the world. The hypothalamic-pituitary-adrenal axis (HPA-axis) and the downregulation of gamma-aminobutyric acid (GABA) signaling are believed to be a part of the pathology behind postpartum depression, although it is currently not known in detail what causes the condition to develop. Women with postpartum depression are believed to have a hyperactive HPA-axis due to an increased sensitivity to estrogen and progesterone. If postpartum depression is left untreated, there could be severe consequences. For example, women who have had postpartum depression have a three times higher risk of death than those who have not encountered the condition. There could also be consequences for the newborn since there is for instance a risk of impaired cognitive ability among children whose mother has had postpartum depression. Psychological treatment consists of cognitive behavior therapy and interpersonal therapy among others. Today there is no approved medication in Sweden for the indication postpartum depression but there is two in the US, brexanolone and zuranolone. Brexanolone is administered by intravenous infusion, which limits the patient to hospital treatment. Zuranolone is a synthetic molecule that is designed to imitate the neurosteroid allopregnanolone as an agonist for the GABAa-receptor. It is the first medication for the indication that is administered orally. The mechanism of action is not fully elucidated but zuranolone binds to GABAa-receptors, upregulates the expression of GABA-receptors and increases GABA-signaling.  The purpose of this literature study was to evaluate the safety and efficacy of zuranolone for the treatment of postpartum depression. Five relevant clinical studies were collected from the database PubMed. The results show a statistically significant difference compared to placebo that zuranolone seems to be effective for postpartum depression using several self-assessment scales, e.g. the Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD-17), the Hamilton Rating Scale for Anxiety (HRSA) and the Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS). Zuranolone was also shown to be effective in treatment of insomnia as shown by an increase of objective sleep efficacy. The most common side effect was somnolence and beside that there were not many severe side effects throughout the studies. Since self-assessment scales were used, the results can vary due to how different people proceed their emotions and thoughts. Even though it is currently unknown if zuranolone is safe for breastfeeding women, the medication gives mothers a chance to feel better without having to undergo hospital treatment, which is the case with brexanolone. More studies are needed, for instance to investigate if zuranolone is safe to use for adolescents or breastfeeding women. It is also necessary to do a follow-up on how the treated patients´ mental health displays months, or years, after treatment. / Förlossningsdepression är ett tillstånd som ger symtom som sömnsvårigheter, ångest och att känna sig nedstämd. Detta beräknas drabba ca 10–17% av alla gravida eller nyblivna mammor världen över. Det är inte helt klarlagt vad tillståndet beror på men det tros ha en koppling till bl.a. hypotalamus-hypofysbinjure-axeln (HPA-axeln) och en nedreglering av gamma-amino-smörsyra(GABA)-signalering. HPAaxeln tros vara överaktiv på grund av ökad känslighet för hormonerna östrogen och progesteron hos patienter med förlossningsdepression. Sjukdomen kan ge negativa effekter för både kvinnan och barnet, till exempel ses en tre gånger högre dödsrisk hos mammor som haft förlossningsdepression och en risk för nedsatt kognitiv förmåga hos barnet vars mamma haft förlossningsdepression. Förlossningsdepression kan ibland behandlas psykologiskt med exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi (IPT) men ibland också med läkemedel. I Sverige finns ännu inget godkänt läkemedel med indikationen men i USA finns det två, brexanolon samt zuranolon. Brexanolon ges som intravenös infusion vilket begränsar patienten till sjukhusinläggning. Zuranolon är en syntetisk molekyl som efterliknar neurosteroiden allopregnanolon och är det första läkemedlet med indikationen förlossningsdepression som ges peroralt. Dess verkningsmekanism är delvis okänd men zuranolon binder in till GABAa-receptorer och uppreglerar uttrycket av GABA-receptorer samt ökar GABAsignalering.   Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om zuranolon är en säker och effektiv behandling vid förlossningsdepression. Detta gjordes genom en artikelsökning via databasen PubMed där fem relevanta kliniska studier valdes ut. Studierna visade att zuranolon är en effektiv behandling då preparatet visade en statistiskt signifikant skillnad jämfört med placebo på flera självskattningsskalor, som Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD-17), Hamilton Rating Scale for Anxiety (HRSA) och MontgomeryÅsberg Depression Rating Scale (MADRS). Zuranolon visade sig också vara effektiv vid behandling av sömnsvårigheter då objektiv sömneffektivitet ökade. Den vanligaste biverkningen var trötthet och det förekom inte många allvarliga biverkningar. Eftersom resultaten främst mättes med självskattningsskalor kan variation uppstå då olika individer tolkar och känner känslor och tankar på olika sätt. Även om det ännu är oklart om zuranolon är säkert för ammande kvinnor och deras nyfödda barn, ger läkemedlet möjligheten för nyblivna mammor att må bättre utan att behöva behandlas på sjukhus, till skillnad från brexanolon. Fler studier behöver utföras för att ta reda på långtidseffekter, studier inkluderande fler olika typer av grupper samt undersökningar om zuranolon passerar över i bröstmjölk och påverkar det nyfödda barnet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-131260
Date January 2024
CreatorsOlsson, Ellinor
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0026 seconds