<p>I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte. Till hjälp med dokumentationen användes en bandspelare. Tryckt litteratur, internetsidor, vetenskapliga studier samt de intervjuade kvinnorna har använts som källor. Utifrån intervjuerna har kategorier bildats som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visade vilken form av behandling dessa kvinnor blivit erbjudna och upplevelsen av behandlingsformen. Vidare visar resultatet vad informanterna saknat i behandlingen och vilka önskemål om förbättring som fanns för att minska risken för återfall. Majoriteten av kvinnorna blev erbjudna behandling i form av samtal med kurator eller psykolog. Kvinnorna var nöjda med samtalsterapi som behandlingsform. Samtliga blev erbjudna mediciner och flertalet upplevde en positiv effekt av dessa. Kvinnorna talade om ett behov av att träffa andra individer i liknande situation för att finna stöd och ha möjlighet att byta erfarenheter. Resultatet visade att samtliga kvinnor hade önskemål om gruppträffar med aktiviteter som en del av behandlingen. Vidare påpekades avsaknaden av uppföljning efter avslutad behandling. Slutsatsen är att det finns behov av alternativ till den som behandling som sjukvården erbjuder, där en hälsopedagog kan fylla en viktig roll.</p> / <p>The study examines how women who were on sick leave for experience of burnout and the treatment they received. The study was based on four semi-structured interviews. These are made of a medium-sized Swedish municipality in which the study group consisted of four women. The women were selected through contacts. Interview questions were not used in the past, they have been constructed out of the study purpose. To help with the documentation tape recorder has been used. Printed books, Internet sites, scientific studies and the interviewed women were used as sources. The interviews showed categories which have been retorted in the result. The results showed what kind of treatment these women have been offered and how they experienced the treatment. Furthermore, the results show what the informants lacked in the treatment and desire for improvement, which was to reduce the risk of relapse. The majority of the women were offered treatment in the form of conversations with a counselor or psychologist and those women were satisfied with counseling as therapy. All were offered drugs and the majority experienced a positive effect of these. The women spoke of a need to meet other individuals in similar situations to find support and have the opportunity to share experiences. The results showed that all women had requests for meetings with group activities as a part of the treatment. It was further stated the lack of follow-up after completion of treatment. The conclusion is that there is a need for alternatives to the offered treatment service, where a health educator can play an important role.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-6993 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Jerfström, Madeleine, Larsson, Elin |
| Publisher | University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds