Bakgrund: Forskning visar att barn och unga med funktionsnedsättning trivs sämre i skolan och skattar sin hälsa sämre än andra barn. Skolan utgör en viktig miljö och kan ses som en potentiell skyddsfaktor mot ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva skolmiljöns betydelse för upplevelsen av hälsa hos elever i särskolan. Metod: Data användes från en kvantitativ tvärsnittsstudie utförd av Region Jönköpings län, Folkhälsoenkät ung 2020. Enkäten låg till grund för föreliggande studie som var av kvantitativ design. Datamaterialet baserades på 204 enkätsvar och analyserades genom deskriptiv statistik och Chi-två-test. Resultat: Resultatet visade att elever på särskolan upplever sin hälsa som god. Könsskillnader framkom där killar i högre utsträckning upplevde en bättre hälsa och en högre självkänsla än tjejer. Skolmiljön var av betydelse för elevers upplevelse av hälsa, elever som upplevde arbetsro, lärarstöd och hade möjlighet att föra fram sina åsikter skattade sin hälsa bättre. Slutsats: Skolmiljön kan främja elevers hälsa och upplevelse av sammanhang genom att understödja arbetsro, delaktighet och lärarstöd. Skolsköterskan kan vara en resurs i att utveckla särskolemiljön, genom att skapa en omsorgsfull relation i mötet med eleven, där människan bakom diagnosen synliggörs. / Background: Research shows that children with disabilities thrive less in school and value their health less than other children. School is an important environment and can be seen as a potential protective factor against illness. Aim: Was to describe the importance of the school environment for the experience of health in students in the special school. Method: Data were used from a quantitative cross-sectional study, Public Health Survey young 2020. The questionnaire was the basis for the present study, which was of a quantitative design. The data material was based on 204 questionnaire responses and analyzed by descriptive statistics and Chi-two tests. Results: The results showed that students experience their health as good. Gender differences emerged, where boys experienced better health and a higher self-esteem, than girls. The school environment was important for health, students who experienced peace of mind, teacher support and participation, rated their health better. Conclusion: The school environment can promote students' health and experience of coherence by supporting peace of mind, participation, and teacher support. The school nurse can be a resource in developing the special school environment, by creating a´ caring relationship in the meeting, where the person behind the diagnosis is made visible.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-55060 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Forsell, Sara, Karlsson, Louise |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds