De som träffar barn, unga och deras vårdnadshavare i sin yrkesverksamhet har en anmälningsplikt som syftar till att skydda barn som far illa, eller misstänks fara illa. Denna länk mellan socialtjänsten och utsatta barn är mycket viktigt för ett fungerande skyddsnät i samhället. Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för anmälningsplikten och dess tillämpning. Frågeställningar som väglett arbetet är hur ser anmälningspliktens bakgrund ut, vad är gällande rätt och hur tillämpas anmälningsplikten, hur går en orosanmälan till och vad händer när den är gjord, samt hur förhåller sig anmälningsplikten till regler om sekretess. För att besvara frågorna har den rättsdogmatiska metoden använts. Av resultatet framgår att anmälningsplikten inte alltid följs och att det kan bero på att anmälningspliktiga har för lite kunskap om vad misshandel av barn innefattar, eller att det finns en rädsla för hur vårdnadshavarna kommer reagera, eller att socialtjänsten inte ingriper. Det krävs tydliga rutiner för hur anmälningsplikten ska hanteras i verksamheter som har att göra med barn, unga och dess vårdnadshavare, samt utveckling och kompetensutveckling för att veta när man är skyldig att anmäla.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-107646 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Ek, Stina |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.001 seconds