Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som uppstår vid akut skada i hjärtmuskeln. Orsakerna är kopplade till riskfaktorer som hypertoni, diabetes, ålder, rökning och ogynnsam livsstil. Rehabiliteringsprogram bör omfatta fysisk träning och fokusera på psykosociala samt livsstilsrelaterade faktorer. Livsstilsförändringar, inklusive rökstopp, kostförändringar och ökad fysisk aktivitet, är viktiga för sekundärprevention. Dessutom är uppföljning av rekommendationer från sjukvårdspersonal centralt för att minska risken för återinsjuknande. Dock är det inte alla som följer dessa rekommendationer för sekundärprevention. I detta sammanhang bör sjuksköterskans uppgift framträda som central för att bistå patienten i att uppnå en god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet utfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som identifierade tre huvudkategorier: Motivation till sekundärprevention, Vikten av stöd från omgivningen och Oro över ostabilt hjärta. Slutsats: Livsstilsförändringar som att sluta röka och engagera sig i fysisk aktivitet var viktiga sekundärpreventiva åtgärder men svårigheter att sluta röka och rädsla för en ny hjärtinfarkt vid fysisk aktivitet kunde upplevas som hinder. Omgivningens stöd var viktigt men ibland kunde oroliga anhöriga försvåra viljan att vara fysisk aktiv. En nödvändig strategi för sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder efter hjärtinfarkt innefattar motivation, fysisk aktivitet, stöd och hantering av oro och främjande av långsiktig hälsa. / Background: Myocardial infarction, marked by acute damage to the heart muscle, is associated with risk factors like hypertension, diabetes, age, and smoking. Rehabilitation programmes, emphasizing physical training and addressing psychosocial and lifestyle factors, underscore the importance of lifestyle changes such as smoking cessation, dietary modifications and increased physical activity for secondary prevention. Despite these recommendations, not everyone adheres to them. This highlights the pivotal role of nurses in assisting patients towards optimal health. Aim: The purpose of this literature review was to compile patients’ experiences of secondary prevention after a myocardial infarction. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The result was based on scientific articles from databases CINAHL and PubMed. The selected articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Findings: The findings were based on 15 scientific articles identifying three categories: Motivation for secondary prevention, The importance of support from the environment, and Concerns about an unstable heart. Conclusion: Lifestyle changes such as quitting smoking and engaging in physical activity were important secondary preventive measures, but difficulties in quitting smoking and fear of a new heart attack during physical activity could be perceives as obstacles. A necessary strategy for secondary preventive nursing measures after myocardial infarction includes motivation, physical activity, support and management of anxiety and promotion of long-term health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65330 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Rafati, Dana, Al-Anbari, Ban |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds