Syfte Syftet med studien är att undersöka fem lärares syn på talangidentifikation, hur de realiserar uttagningsprocessen till NIU samt hur de förhåller sig till relativ ålderseffekt (RAE) i uttagningsprocessen. Frågeställningarna vi ämnar att besvara är: Hur ser lärarna på talangidentifikation? Hur realiseras uttagningsprocessen vid NIU och vilka utmaningar ser lärarna med uttagningsprocessen? Vilken kunskap har, och hur förhåller sig lärarna till RAE vid uttagningsprocessen? Metod Metoden som använts är kvalitativ och genomförs med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Målet med våra intervjuer att ta reda på hur lärarna upplever uttagningsprocessen samt deras förhållningssätt i arbetet med RAE. Anledningen till den kvalitativa karaktären är att vi har ett område vi vill kartlägga samt samla djupare information om, i detta fall RAE i samband med uttagning till NIU. Urvalet bestod av fem lärare; lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4 och lärare 5 som alla hade olika erfarenheter av läraryrket och arbetet med NIU Resultat Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de lärare som är involverade i individuella idrotter kontra lagidrotter i vad man anser att en talang bör besitta för egenskaper. För de lärare, lärare 3 och 4 som representerade individuella idrotter framgick det att den idrottsspecifika kunskapen vägde tyngst vid identifiering av en talang och att denna identifiering redan kan göras vid en tidig ålder. Lärare 1,2 och 5 som representerade lagidrotter lade en stor vikt vid att en talang måste besitta psykologiska färdigheter för att kunna identifieras som talang. Vidare visar resultatet att uttagningen är en rättsosäker process där uttagningarna ser olika ut beroende på idrott och i vissa fall skola. Gällande svårigheter med uttagningsprocessen och vad de värderade kom likartade svar fram i form av att de var rädda för att välja bort någon som senare skulle utvecklas. Vid frågan om värdering kom ord som drivkraft och målmedvetenhet fram. Samtliga av de intervjuade lärarna nämner inte att de aktivt tar hänsyn till relativ ålderseffekt i uttagningsprocessen. Lärare 2 och 5 är de lärare som lyfter att de tar hänsyn till den fysiska mognaden i uttagningen men inte vilken tid på året de elever som ansöker till NIU är födda på. Slutsats Studiens resultat belyser ett problem som finns i och med den rättsosäkerhet som råder vid uttagningsprocessen till NIU. Studien visar även att lärarna har olika uppfattning om vad talang är och hur talang identifieras. Resultatet visade att RAE är utbrett fenomen men något som inte tas hänsyn till i uttagningsprocessen till NIU. / Aim The aim of this study is to examine how five teachers view talentidentification, how they execute the tryout process to elite academy schools and also how they relate to relative age effect(RAE) in the tryout process. The questions being answered in this study are: 1. How do the teachers view talentidentification? 2. How is the tryout process being performed and what difficulties do the teachers experience with the tryout process? 3. What knowledge do the teachers have in regards to RAE and how do they relate to RAE during the tryout process? Method The method being used is qualitative and is executed by performing semi-structured interviews. The purpose of our interviews is to examine how the teachers experience the tryout process and their approach when working with RAE. The reason for the explorative nature is because we have an area to survey and also gather deeper information about, in this case, RAE in relationship to the tryout process to elite academy schools. The selection consisted of five teachers (teacher 1, teacher 2, teacher 3, teacher 4 and teacher 5) that all had different experiences of working as a teacher and with elite academy school. Results The result showed that there are differences among teachers involved in individual sports in relation to teachers working with team sports, in regards to what kind of attributes a talent should possess. For the teachers, teacher 3 and teacher 4, which represented individual sports it appeared that sport specific knowledge was most important when identifying a talent. This identification can be performed at an early age. Teacher 1, 2 and 5 which represented team sports stressed the importance of the psychological skills that a talent must possess, in order to be identified as a talent. The result also showed that the tryouts is an equivocal process where the tryouts is executed differently depending on the sport and in some cases which school. In regards to difficulties with the tryout process and what the teachers valued similar responses were received. All teachers described the fear of eliminating someone who could possibly develop late and they all valued attributes as drive and dedication. All teachers also mention that they do not take RAE in consideration during the tryout process. Teachers 2 and 5 mention taking the physical development into consideration during the tryout process, however not which month a student applying is born. Conclusions This study brings up a problem that is very current due to the equivocality which is present during the tryout process to elite academy schools. The study also showed that the teachers had different opinions in regards to what talent is and how to identify it. The result showed that RAE is a rife phenomenon however it is not being taking into consideration during the tryout process to elite academy schools.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-4790 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Holmqvist, Fernando, Desport, Samuel |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2016:108 |
Page generated in 0.0027 seconds