The aim of this study was to compare and present differences between two methods of self-reporting data in the use-case of litter picking, how they affect the potential of engagement in the activity of picking- and reporting litter and if they can be beneficial for behaviour change. The first being a virtual button in the user interface of a mobile phone application and the other being a physical Bluetooth button called Flic connected to the application. By recruiting ten students, the participants used the application along with both methods to report litter picks over two weeks. Using semi-structured interviews with the participants and collecting data on their picking behaviour, with the help of a thematic analysis, resulted in a few themes that were recurring experiences expressed by the users: Benefits and weaknesses, Preference, Engagement, Future usage and Social aspect. Subjective- and objective measures of engagement are also presented based on the responses from the interviews and data regarding specific picking behaviour. The results indicate a preference for Flic and it was also perceived as the method that could provide the highest engagement. The biggest reported differences between them were the aspect of tangibility and simplicity of Flic and the accessibility with using UI-reporting. Even if Flic was the preferred method, weaknesses regarding losing it or obtaining one indicates it would not work as a stand-alone solution in the case of litter picking. A combination would therefore be the optimal solution. / Målet med studien var att jämföra och presentera skillnader av självrapportering av data mellan två metoder i en skräpplocknings applikation, dess potential för att skapa engagemang och rapportera, samt om de kan vara lämpliga för beteendeförändring inom skräpplockning. Den första metoden är genom en virtuell knapp i applikationens användargränssnitt och den andra är genom en fysisk Bluetooth-knapp som heter Flic som är kopplad till applikationen. Tio studenter rekryterades för att använda applikationen och rapportera skräpplockning med hjälp av metoderna under två veckor. Användning av semistrukturerade intervjuer och insamling av deltagarnas data, med hjälp av en tematisk analys, resulterade i ett antal teman som var återkommande mellan användarna för båda metoderna: Fördelar och nackdelar, Preferens, Engagemang, Framtida användning samt Social aspekt. Subjektiva- och objektiva mått av engagemang presenteras också baserat på svaren från intervjuerna och den insamlade datan. Resultatet indikerar en preferens för rapportering med Flic och den uppfattades även som den metod som skulle kunna leda till högst engagemang till att plocka och rapportera skräpplock. Även om Flic var den föredragna metoden så antyder nackdelarna att exempelvis få tag i en samt rädsla att tappa bort den, att metoden troligtvis inte skulle fungera som en självständig lösning. En kombination skulle därav vara den bästa lösningen i fallet av självrapportering av skräpplockning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-306724 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Magnusson, David |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2021:827 |
Page generated in 0.0047 seconds