De första timmarna efter födseln ska en rad åtgärder, viktiga för såväl kvinnan som det nyfödda barnet, utföras. Den nyblivna familjen lämnas ofta innan dessa åtgärder är slutförda. Förbättringsarbetets syfte var att skapa bättre förutsättningar för god eftervård på förlossningsavdelningen under barnets första två–tre levnadstimmar. Studiens syfte var att efter förbättringsarbetet undersöka personalens erfarenheter av förbättringsarbetet och av att ostört arbeta klart med den omedelbara eftervården Förbättringsarbetet utfördes med hjälp av 5p, Nolans förbättringsmodell och sensemaking-aktiviteter. Studiens gruppintervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Andelen kvinnor som fick ha ostörd personal kvar ökade. Kvinnornas upplevelser av den omedelbara eftervården förbättrades liksom medarbetarnas bedömning om rimlig arbetsbelastning. Andelen barn som ammat ökade. Den kvalitativa intervjustudien visade att arbetssättet upplevdes ha betydelse för patientsäkerhet och arbetstillfredsställelsen. Sensemaking-aktiviteterna hade skapat förståelse för syftet med förbättringsarbetet. Att ostört arbeta vidare med den omedelbara eftervården gav ökat värde för kvinnan och för barnet. Personalens arbetstillfredsställelse ökade. Det krävs arbete för att påminna om när anpassningar mellan kvalitet och effektivitet är nödvändiga. Sensemaking är verkningsfullt för att skapa förståelse för förändring men metoden är tidskrävande. / In the first hours after birth, a number of measures, important for both the woman and the newborn, must be performed. The new family is often left alone before these measures are completed. The aim was to create better conditions for good postpartum care during the child's first 2-3 hours of life. The aim of the study was to examine the staff's experiences of the improvement work and of working undisturbed with the immediate postpartum care. The improvement work was carried out with the help of 5p, Nolan's improvement model and sensemaking activities. The study's group interviews were analyzed with qualitative content analysis. The proportion of women who were allowed to keep undisturbed staff increased. The women's experiences of immediate postpartum care were improved, as was the employees' assessment of a reasonable workload. The proportion of children who breastfed increased. The interviews showed that the working method was perceived to be important for patient safety and job satisfaction. The sensemaking activities reminded of the importance of postpartum care. Being able to work undisturbed with the immediate postpartum care increased value for both the woman and the newborn. It also improved job satisfaction for the staff. Efforts are needed to remind when adjustments between quality and efficiency are necessary. Sensemaking is effective in creating motivation for change, but the method is time-consuming.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-51865 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Gröndal, Katarina |
| Publisher | Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds