I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende. Samtliga lärare svarade även att elevens deltagande utifrån sina förutsättningar är i fokus i undervisningen, dock preciserar ett fåtal lärare ändå resultat och prestationsinriktade bedömningsgrunder. Vissa lärare i studien är i större utsträckning styrda av styrdokumenten medan andra lärare mer är flexibla och improvisationsbenägna. Fortsättningsvis har en majoritet av lärarna ett tydligt elevinflytande medan ett fåtal inte alls premierar elevinflytande och medbestämmande. Respondenternas svar angående ideal och hälsoundervisning var oroväckande, då mer än hälften av de tillfrågade inte hade någon planerad och medveten ideal och hälsoundervisning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hik-495 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Olsson, Per, Karlsson, Hilda |
| Publisher | Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen, Humanvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds