Denna studie har utförts genom att granska relevant teoretiskt material som funnits tillgängligt fram till början av andra kvartalet år 2017. Det teoretiska materialet har prövats mot experter på området i form av intervjuer och slutligen har det gemensamma materialet av teori och empiri tolkats av författaren som också förmedlar sina egna tankar kring självkörande fordon. Studien fokuserar på självkörande vägfordon som bilar och lastbilar och vilka konsekvenser självkörande fordon kan medföra i en framtida situation avseende förflyttning av material, gods och människor i och mellan samhällen. Aspekter som belyses är vilka infrastrukturförändringar som kan tänkas ske och hur miljön kan påverkas. Ett bidrag i denna studie är bedömningen av när fullt självkörande fordon troligtvis kommer finnas tillgängliga och när de har etablerats. Studien visar att det finns potentiellt stora vinster med att införa självkörande fordon på allmänna vägar däribland samhällsekonomiska fördelar och kommersiella aspekter som högre säkerhet på väg samt lägre bränsleförbrukning med kolonnkörning och därmed också mindre utsläpp. Självkörande fordon bör också kunna medföra ett jämnare trafikflöde när trafikolyckorna blir färre och vågliknande mönster i trafiken reduceras eftersom körningen blir allt mer automatiserad. Det bör även leda till kapacitetshöjande effekter på vägarna genom att fler fordon per tidsenhet kan passera ett område och därmed ökad produktivitet. FN:s, EU:s och även Sveriges miljömål bör kunna driva på övergången från fossila fordon till elektriska fordon med olika former av incitament och samtidigt när allt fler går över till elektriska fordon (inom tidsperioden för satta miljömål) är det även troligt att de elektriska fordonen är utrustade med självkörande funktionalitet, inte minst ur säkerhetssynpunkt och därför bör försäljningen av elektriska fordon gynna även försäljningen av självkörande fordon eller självkörande system. Det finns också risker med självkörande fordon eftersom delar eller hela system i självkörande fordon möjligen kan manipuleras, störas eller inaktiveras. Det finns frågor kring vilka etiska val en AI gör och om den data som samlas in och skickas från fordonen till datormoln. Självkörande fordon kan också innebära en inskränkning av den personliga integriteten eftersom det möjligen kommer finnas videokameror i fordonen, eller genom att känslig information som insamlats med fordonen exponeras och resulterar i förföljelse, högre försäkringspremier eller någon annan ovälkommen händelse. Människan har en begränsad förmåga att tänka rationellt (administrative man) eftersom människan bedömer vissa möjliga alternativ och vissa konsekvenser av dessa alternativ samt tenderar att välja det första tillfredsställande alternativet som dyker upp. Detta kan skapa vissa hinder för bland annat implementeringen av självkörande fordon. De hinder som identifierats mot självkörande fordon är främst lagar och regler såsom ansvarsfrågan vid en olycka och avsaknad av unifierade lagar och regler som är anpassade till den nya tekniken. Även acceptans till den nya tekniken kan vara ett hinder och likaså osäkerheten kring framtidens arbetsmarknad eftersom att arbeten kan försvinna och ersättas av maskiner.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-14179 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Pesonen, Mikael |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds