Den unga kvinnokroppen som bärare av dolda kulturmönster kan betraktas som ett informationssystem över den kultur vi lever i. Idag är unga kvinnor alltmer utlämnade till starka marknadskrafter och identitetsarbetet har komplicerats av en rad olika faktorer. Uppsatsen är en studie av unga kvinnors identitetsarbete när de som myndiga fått tillträde till krogens ”scen” och hur de där performativt uppträder och blir avbildade på bild av de vimmelfotografer som klubbarna vid Stureplan är utrustade med. Bilderna publiceras sedan på olika webbsidor där man kan gå in och betrakta/bedöma varandra. Fenomenet med vimmelbilderna och det faktum att en stor del av meningen med att gå ut handlar om just dessa bilder/artefakter, har varit utgångspunkten för min undersökning. Genom att studera bilderna på webbsidan w w w.stureplan.s e och samtala med fem unga kvinnor som rör sig ute på Stureplan och regelbundet blir fotograferade har jag försökt komma åt hur man använder denna ”scen” som ett sätt att skapa sin identitet, utpröva sin kvinnlighet och ges möjlighet att betrakta sig själv utifrån en manligt konstruerad blick och hur medveten man är om denna. De teoretiska utgångspunkterna har framförallt varit feministiska, om blickens politik, representationens villkor och konventioner. Joan Riviéres teorier om Kvinnlighet som maskerad är den teori som jag fördjupat mig i mest och utgått ifrån i mina slutsatser. Jag har inlett varje kapitel med citat från (Veckorevyns chefredaktör) Ebba von Sydows stilbok Ebbas stil, som riktar sig till unga kvinnor, och ger goda råd om hur man blir en framgångsrik ”stureplansprinsessa”. Det är uppenbart att vimmelbilderna fyller funktionen av en ”spegel” i de unga kvinnornas identitetsarbete, de blir här så att säga objekt för dubbla blickpositioner – en kombination av narcissism och voyeurism. Jag har också fått uppfattningen att de använder sig av masker och förväntade roller som ett sätt att skydda och distansera sitt sanna jag och bemästra den ångest det innebär att leva i en värld där de förmodas bli begränsade på grund av sitt kön. Det blir för kvinnorna ett sätt att gemensamt ta kontroll över maskeraden och ha makten över deltagandet och på så vis kunna vandra ut och in i den. I den gestaltande delen av mitt arbete har jag fokuserat på hur man didaktiskt kan arbeta med bildkonventioner och identitetsfrågor inom bildämnet. Genom att manipulera blickpositioner, seendekonventioner har jag försökt vända på begreppen över hur vi är inlärda att se på bilder. Jag har iscensatt olika fotografier för att lyfta fram hur präglade vi är av representationen av manligt och kvinnligt på bild och se vad som händer om vi vänder på seendekonventionerna. Jag tror att det är nödvändigt att som bildlärare ständigt lyfta frågor om bildkonventioner, att ha ett kritiskt förhållningssätt och en reflexivitet omkring bilder och vad bilder gör med oss. Varje bild i mitt gestaltningsarbete är tänkt att kunna vara uppslag till en elevövning utifrån en specifik frågeställning på detta tema. / BI/Konst
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:konstfack-555 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Sjösten, Ingela |
| Publisher | Konstfack, Stockholm : Konstfack, Inst. för bildpedagogik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsats : BI : Examensarbete : 180-200 : Inriktning Konst 2006 |
Page generated in 0.0025 seconds