Syfte: Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar. Studier visar att fysisk aktivitet ger likvärdig positiv effekt som annan behandling. Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning samt underlättande och hindrande faktorer hos personer med depression Design och metod: Kvalitativ, explorativ och deskriptiv design. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: För att presentera den data som insamlats i intervjuerna formulerades sex kategorier med 23 underkategorier. Resultaten tyder på såväl kortsiktiga som långsiktiga positiva upplevelser under och efter träning. Det visade även på upplevda hindrande och underlättande faktorer för att påbörja och vidmakthålla träningsvanor. Exempelvis kunde socialt stöd, uppföljning, struktur och träningsvana fungera underlättande. Försvårande faktorer var exempelvis stresskänslighet och depressionens inverkan. Slutligen framkom potentiella förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvård, såsom mer frekventa träningstillfällen. Konklusion: Fysisk aktivitet påverkar det upplevda måendet positivt för informanterna i studien. Det finns faktorer som underlättar och försvårar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Studien tyder på att det går att förbättra nuvarande behandlingar med bland annat mer kontinuitet och frekventa träningstillfällen samt socialt stöd och uppföljning. En förhoppning är att studien kan bidra med ytterligare kunskap om vad som behövs för att öka möjligheten för personer med depression att kunna ta del av fysisk aktivitet som en behandlingsmöjlighet. / Purpose: Depression is one of the most common diseases in modern time. Studies show that physical activity has equivalent effect on the condition as compared to other treatments. The purpose of the study was to investigate how physical activity and exercise is experienced by people suffering from depression. Design and method: Qualitative design, descriptive and explorative. Five semi-structured interviews. Qualitative content analysis was conducted. Results: To present interview data, six categories with 23 subsequent subcategories were identified. Results indicate short and long term positive experiences during and after exercise. Facilitating and hindering factors regarding initiating and maintaining exercise habits were also shown. Facilitating factors included social support, structure, previous exercise habits and monitoring. Hindering factors included sensitivity to stress and the disease itself. Finally, potential improvement possibilities within healthcare emerged, such as greater frequency of exercise occasions offered. Conclusion: Physical activity had a positive effect on the well-being of the informants. There are facilitating and hindering factors to being physically active while depressed. The study shows potential improvements that could be made to current healthcare procedures such as greater continuity and frequency of exercise opportunities, as well as social support and monitoring. Hopefully this study can provide further knowledge of the factors needed to facilitate people suffering from depression taking part in physical activity as treatment for the condition.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-338560 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Kullberg, Per, Selenius, Malin |
| Publisher | Uppsala universitet, Fysioterapi, Uppsala universitet, Fysioterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds