Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön. Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering. En rådande oenighet kring hur folkhälsobegreppet definieras och används, samt bristande kunskap om begreppet är ytterligare hinder som belyses i studien. Att folkhälsoinsatser sällan ger mätbara resultat är en ännu en faktor som hindrar integreringen av folkhälsoaspekter i fysisk planering. Engagemang, arbetsbelastning och tidsbrist är andra faktorer som påverkar i vilken utsträckning folkhälsoaspekter beaktas i den kommunala samhällsplaneringen. Slutligen är målsättningar och tvärsektoriellt samarbete centralt för att skapa likvärdiga förväntningar och samförstånd mellan aktörer där folkhälsofrämjande insatser ska genomföras.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-32103 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Bergius, Emilia |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds