This study revolves around cultural heritage as a resource for tourism and within a placemaking. The chosen purpose is to study how an individual municipality relates to its specific cultural heritage and to investigate how cultural heritage can be used as a tourism resource and within a place-making. Hässleholm municipality is the subject of the study and the cultural heritage is the history about the guerrilla fighters and outlaws called snapphanar. The questions at issue are: How is the history of snapphanarna in Hässleholm municipality valued as a cultural heritage and as a tourism resource? How can Hässleholm municipality use its cultural heritage as a tourism resource and in a place-making? The theoretical understanding is mainly based on Jonas Grundberg's material on cultural heritage tourism and Lotta Braunerhielm's study on cultural heritage in place-making. A case study has been conducted using semi-structured interviews, unstructured interviews and observations. Interviews have been conducted with the responsible destination developer from the municipality, the castle manager at Hovdala Slott, the responsible at “Tourism in Skåne”, and ten locals. The results show that there is a discrepancy in how local residents value the cultural heritage of snapphanar versus how municipal responsible value them. Among other things, locals want the Snapphane heritage to bring more to life in the municipality and be used in tourism, something that is now not present. Furthermore, it is clear that the municipality does not see Hovdala Castle for all its values. The study provides tools for how Hässleholm municipality can use the cultural heritage of the history about Snappahanarna, together with Hovdala Slott, to create a more locally based tourism and as a way for a place making. / Denna studie kretsar kring kulturarv som en resurs för turism och inom ett platsskapande. Det valda syftet är att studera hur en enskild kommun förhåller sig till sitt specifika kulturarv samt att undersöka hur kulturarvet kan användas som en turismresurs och inom ett platsskapande. Hässleholms kommun är föremålet för studien och kulturarvet är snapphanehistorien. Frågeställningarna är: Hur värderas snapphanehistorien i Hässleholms kommun som ett kulturarv och som en turismresurs? Hur kan Hässleholms kommun använda sitt kulturarv som en turismresurs och inom ett platsskapande? Den teoretiska förståelsen utgår främst från Jonas Grundbergs material om kulturarvsturism och Lotta Braunerhielms studie om kulturarv inom platsskapande. En fallstudie har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med ansvarig destinationsutvecklare från kommunen, slottschefen på Hovdala Slott, ansvarig på Tourism in Skåne samt tio lokalinvånare. Resultaten visar att det finns en diskrepans i hur kommuninvånarna värderar kulturarvet snapphanar kontra kommunansvariga. Lokalinvånarna vill bland annat att snapphanearvet ska levandegöras mer i kommunen och användas inom turism, något som nu inte är gällande. Vidare framgår att kommunen inte ser Hovdala Slott för alla dess värden. Studien ger verktyg till hur Hässleholms kommun kan använda sig av kulturarvet snapphanehistorien tillsammans med Hovdala Slott för att skapa en mer lokalt förankrad turism och som en väg för ett nytt platsskapande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-41770 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Oscarsson, Jens |
| Publisher | Södertörns högskola, Turismvetenskap, Jens Oscarsson |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds