Studiens syfte är att fånga upp tanken i Karl Marx resonemang kring alienation och förstå hur upplevelsen av alienation skiljer sig på en hierarkisk nivå på ett modernt företag som ICA. Uppsatsen har en frågeställning som lyder som följande: Finns alienation i ett modernt servicearbete, och i så fall hur tar den sig i uttryck beroende på vilken arbetsposition medarbetaren har? Studien undersöker tre olika kategorier av arbetspositioner för att se om upplevelserna skiljer sig. För att få svar på frågan användes etnografiska metoder med observationer och intervjuer som redskap. En teoretisk referensram bestående av en genomgång av alienation har också utformats för att svara på frågeställningen. Studien visar att intervjupersonernas upplevda alienation skiljer sig åt beroende på vilken arbetsposition medarbetaren har. De arbetspositioner som ger minst alienation är mittenpositioner. Flest kännetecken och uttryck för alienation ger positionerna som i hög grad är kontrollerade, har lägst självbestämmande och minst varierade uppgifter. Även toppskiktet känner sig till viss del alienerade. Alienation i arbetet skiljer sig åt av flera anledningar som kan förklaras av Marx teori om alienation. Anledningen till att positionerna som i hög grad är kontrollerade, har lägst självbestämmande och minst varierade uppgifter och toppskiktet upplever sig alienerade är bland annat att medarbetarna inte äger produkten, att de inte äger verksamheten och att arbetet är strukturerat för att förhindra kontakt mellan kollegor och kunder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-340079 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Osman Sofi, Rojan |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds