Background. Effort estimation is today a crucial part of software development planning. However, much of the earlier research has been focused on the general conditions of effort estimation. Little to no effort has been spent on solution verification (SV) of the projects. It is not surprising considering that SV becomes more relevant, the larger the project. To improve effort estimation, it is key to consider the uncertainties from the assumptions and conditions it relies on. Objectives. The main objective of this study is to identify differences and similarities between general effort estimation and effort estimation in SV in order to find potential improvements to software project planning of large projects. More specifically, this thesis aims to identify what and how activities and factors affect effort uncertainty and what theory and methods can be applied to increase the accuracy of effort estimation in SV. Methods. An exploratory case study was conducted to reach the objectives. It was designed accordingly to the triangulation method and consisted of unstructured interviews, a questionnaire, and archival research. The analysis followed a four steps procedure. First, it aimed to identify each SV activity’s contribution to effort and effort uncertainty. Secondly, identify and analyze which and how factors impact the identified activities. Third, investigate the factors that impact effort uncertainty. Fourth and last, an analysis of how the factors and sources of uncertainty could be used to improve software project planning. Results. The result shows that the activities could be divided into two different groups, based on their difference in contribution to effort and effort uncertainty. The two activities showing a higher uncertainty than effort were trouble report handling& troubleshooting, which is by far the most uncertainty-causing, and fault correction lead-time. The fault-related factors were both collectively and non-collectively found to be the most uncertainty-causing. Furthermore, it showed that the type of product and what type of objective the employee has influenced the cause of uncertainty. Conclusions. The SV process shifts from a proactive and structured way to a more reactive and unstructured way of working with the project life cycle. Moreover, size is not a cause of uncertainty of effort, but the differences in products create different causes. It was concluded that to most effectively address inaccuracy in effort estimation, one should address the activities that constitute a minority in effort but the majority of uncertainty. The most straightforward approach to increase the performance of effort estimation in SV would be to evaluate the inclusion of fault prediction and fault correction. Consequently, the implementation of uncertainty identification and prevention methods such as the six Ws framework and the bottom-up/top-down effort estimation practices. / Bakgrund. Ansträngningsuppskattning är idag en viktig del av planeringen avmjukvaruutveckling. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på demgenerella förhållandena av ansträngningsuppskattning. Lite till ingen energi har lagts på lösningverifiering av projekten. Det är inte förvånande med tanke på lösningsverifiering (LV) blir mer relevant, desto större projekt. För att förbättra ansträngninguppskattningen så är det viktigt att ta hänsyn till dem osäkerheter som härstammar från dem antaganden och förhållanden som den vilar på. Syfte. Huvudmålet av studien är att identifiera likheter och skillnader mellan den generella teorin om ansträngninguppskattning gentemot ansträngninguppskattning inom LV i avsikt att identifiera potentiella förbättringar av mjukvaruutvecklings planering för större projekt. Mer specifikt, åsyftade studien till att identifiera vilka och hur aktiviteter och faktorer påverkar ansträngnings osäkerheter, samt vilken redan existerande teori och modeller som skulle kunna appliceras för att öka noggrannheten i ansträngninguppskattningen av lösningverifieringen. Metod. En utforskande fallstudie genomfördes för att uppfylla målen. Den designades i enlighet med trianguleringsmetoden och bestod av ostrukturerade intervjuer, ett frågeformulär, samt en arkivstudie. Analysen följde en procedur på fyra steg. Det första steget hade i avsikt att identifiera varje aktivitets, i LV proccessen, tillförande av ansträngning och osäkerhet. Det andra steget avsåg att identifiera och analysera vilka och hur faktorer påverkade dem identifierade aktiviteterna. Det tredje steget åsyftade att undersöka dem faktorer som påverkar ansträngningsosäkerheten. Och slutligen, det fjärde steget avsåg att analysera hur dem identifierade faktorerna och källorna till osäkerhet kan användas för att förbättra mjukvaruprojekts planering. Resultat. Resultatet visar att aktiviteterna kunde kategoriseras i två olika grupper baserat på differensen mellan ansträngningen och den relaterade osäkerheten. Dem två aktiviteter som visade en högre osäkerhet än ansträngning var felrapports hantering & felsökning, som visade sig orsaka mest osäkerhet, samt ledtid till följd av felkorrigering. De felrelaterade faktorerna var både självständigt och kollektivt dem som skapar mest osäkerhetsgrundande. Samtidigt visade det sig att typ av produkt och vilken typ av arbete influerade grunden till osäkerhet. Slutsatser. LV proccesen skiftar med projekt livscykeln, från en proaktiv och strukturerad process, till en mer reaktiv och ostrukturerad process. Storlek är inte en grund för osäkerhet av ansträngning, däremot skapar skillnader mellan produkterna olika osäkerhetsgrunder. För att på ett så effektivt sätt som möjligt adressera felaktigheter i ansträngningsuppskattningarna, bör fokus lika på dem aktiviteter som utgör en minoritet av ansträngning och samtidigt utgör en majoritet i osäkerhet. Den mest självklara tillvägagångssättet för att öka prestandan av anstängningsuppskatningarna av LV är att evaluera införandet av fel deterktering och fel korrektion i modelen. Följaktligen, att implementera osäkerhetsidentifications och förhindrande metoder, till exempel "the six Ws framework" och "bottom-up/top-down" ansträningningsuppskattnings metoderna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-24702 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ellis, Jesper, Eriksson, Elion |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds