Under mina fyra år som gymnasielärare har jag hunnit gå många kurser i nätverksoperativsystemsanvändning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nätverksoperativsystem på marknaden och innehållit både föreläsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, är att jag sällan kommit ihåg det jag laborerat om. Eller rättare sagt, jag kommer ihåg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. Så skulle någon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter så skulle jag troligen inte klara av det. Effekten av detta är att jag ser dessa kurser som bra inspiration och inledning till att lära mig något nytt, men inte som ett sätt att lära mig något. Jag hävdar absolut inte att dessa kurser är dåliga, då de är gjorda för att gå igenom en väldigt stor kunskapsmängd på en vecka. Samma kunskapsmängd skulle ta en termin att gå igenom på en gymnasieskola. Så syftet med dessa kurser är inte att eleverna ska kunna det som gåtts igenom efter kursens slut, utan eleverna måste själva laborera på egen hand många timmar efteråt.Detta kursupplägg fungerar bra för yrkesverksamma tekniker med tillgång till både hårdvara och mjukvara i sina arbeten och där möjligheten att vara borta från jobbet mer än en vecka inte är möjligt. Men frågan är om detta kursupplägg passar på en gymnasieskola.Hur ser då dessa kurser ut? Jo, de är upplagda så att föreläsningar och korta laborationer varvas. Föreläsningarna är inte speciella på något sätt. Läraren berättar och kompletterar med projekterat material. Det är snarare laborationerna som är speciella. De är utformade så att varje litet detaljsteg redovisas. Inget lämnas åt elevens förkunskap eller logiska slutsats. Eleven behöver bara kunna läsa för att kunna sätta upp en webbserver.Är då inte detta bra kan man fråga sig? Svaret är givetvis, det beror på vad man vill få ut av laborationen. Om syftet är att ge eleven en uppfattning om vad man kan göra med nätverksoperativsystemet eller om syftet är att sätta upp en webbserver (oavsett hur) når detta sätt sitt syfte. Men om syftet är att eleven verkligen ska lära sig hur man sätter upp en webbserver så att den kan upprepa samma uppgift en vecka eller en månad senare tror jag man går bet. Vad är då alternativet till detta sätt att göra laborationer? Ett sätt är att göra problemorienterade laborationer. En problemorienterad laborationsmanual är utformad så att bara de huvudsakliga uppgifterna som ska lösas är med. Ibland kan dock vissa tips vara med för att underlätta för eleverna. Eleven måste då själv reflektera över sitt handlande och återkoppla till den teori den fått på föreläsningen för att kunna klara uppgifterna.Jag menar att traditionella laborationsmanualer kopplar bort elevens logiska tänkande och engagemang och därmed minns de uppgifterna och lösningarna sämre. En problemorienterad laborationsmanual blir förmodligen jobbigare för eleven att utföra, men tvingar eleven att vara medveten om vad den gör.Sättet att göra laborationsmanualer till kurser om nätverksoperativsystem kan jämföras med hur naturvetenskapen, framför allt kemiundervisningen pratar kring frihetsgrader i sina laborationer. Man kan även sätta utförandet av laborationsmanualer i samband med hur problembaserat lärande ser på undervisningen och lärandet. / What impact has the design of a manual for laboratory experiments on how the students learn about computer networks? How does it affect what the students remember and how they manage to solve similar tasks?I have done a study of 31 students between 17 and 19 years old in a course about computer networks. Half of them received a manual for laboratory experiments, composed by a leading server operation system company. This manual represents how the traditional manual for laboratory experiments is designed. The other half received a manual, composed by me and represents how a more problem oriented manual is designed.After a few weeks I did a test to see how much the students remembered of what they had worked with during the lesson. They also had to do similar tasks so I could see how the manual for laboratory experiments affected their understanding of what they where doing. After the test the students had to estimate how much their manual had helped them with the test.The result of the study pointed in the direction that the manual for laboratory experiments which was designed to be problem oriented, forced the students to think about what they where doing. That was of course much tougher for the students, but the result was that they understood and remembered better what they were doing.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31025 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Melin, Pelle |
| Publisher | Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Malmö högskola/Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds