This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-91306 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Petersson, Lisette, Wedlund, Therese |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds