In today’s society, there are very high expectations on urban planning and it´s possibilities to contribute to a good city and a good life for the citizens. A planner has to have both economical, ecological and social sustainability in mind while developing the city. An important part of the social sustainability is that all residents feel like a part of the society in the city they live in. Social integration between different social groups in the society is an important matter in today’s society. The question is if urban planning has the potential to contribute to the social integration. In this thesis, neighborhood boundaries are investigated in order to identify possibilities and barriers in the built environment for people´s movement in the city. Factors that could have an impact are identified through literature studies. The empirical investigation of the neighborhood boundaries is carried out through observations in field is supplemented by a description and discussion of three methods, multiple centrality assessment and observations, that can be used to estimate the possibilities for a good urban life. The result of the investigation is presented through a comparison of the neighborhood boundaries where factors like streets that connect the neighborhoods and the barrier impact from streets is assessed. According to the literature, streets and green areas can have barrier impact, while public space and bicycle- and footpath can have positive effects on urban life. Finally, the physical structure and the built environment is considered to have an impact on people´s movement´s in the city and urban life. In the discussion, advantages and disadvantages of the three methods and suggestions of how they can be developed are brought up. For example, it can be good to combine calculations of the connectedness of the network with observations of where and how urban life is taking place. Last but not least it´s important to point out that it seems to be agreed on in the literature that the built environment can have an impact on how people move in the city and social processes among citizens, but it is and will continue to be discussed how big the impact is. / Det finns idag höga förväntningar på att stadsplaneringen ska kunna förbättra staden och livet för stadens invånare. En planerare ska ta med både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet när staden ska utvecklas. En viktig del av den sociala hållbarheten är att alla invånare ska känna sig som en del av det samhälle de lever i. Integration mellan olika grupper i samhället är därför ett viktigt och mycket aktuellt tema i dagens samhälle. Frågan är vilka förutsättningar stadsplaneringen har för att kunna bidra till denna integration. I denna uppsats undersöks stadsdelsgränsers karaktär för att identifiera möjligheter och hinder i den byggda miljön för människors rörelser i staden. Genom litteraturstudier identifieras ett antal faktorer som kan påverka detta. Denna empiriska studie av stadsdelsgränser som utförs genom iakttagelser i fält kompletteras med en beskrivning och diskussion om två befintliga metoder, multiple centrality assessment och observationer, för att bedöma en plats möjlighet till ett fungerande stadsliv. Resultatet av den empiriska undersökningen presenteras som en jämförelse av de olika stadsdelarna där faktorer som antal sammanlänkande gator och gator med barriärverkan bedöms. Resultatet av litteraturstudien visar att gator och grönområden anses kunna ha en barriäreffekt, medan offentliga rum och cykel- och gångstråk anses kunna bidra positivt till det sociala livet i staden. Slutligen anses stadens fysiska struktur och den byggda miljöns utformning kan påverka människors rörelser i staden och stadens sociala liv. I diskussionen diskuteras för och nackdelar med de tre metoderna och förslag på hur de kan utvecklas och kompletteras. Det kan exempelvis vara bra att kombinera beräkningar på det fysiska nätverkets sammanlänkning med observationer av hur stadslivet fungerar. Avslutningsvis finns det en samstämmighet i litteraturen om att den byggda miljön påverkar sociala processer i staden, men det diskuteras hur stor denna påverkan är och denna diskussion kommer troligen fortsätta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-188673 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Langefors, Linda |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds