Med start 2002, och åter igen 2009, har Europeiska unionen antagit sekundärlagstiftning för att reglera användningen av http-baserade nätidentifikatorer, så kallade kakor. Lagstiftningen motiveras av syftet att skydda rätterna till privatliv och dataskydd för unionsmedborgare i alla medlemsstater. Med användning av de rättsdogmatiska och europarättsliga juridiska metoderna undersöker författaren av denna uppsats implementeringen av denna lagstiftning i svensk rätt. Särskild vikt läggs vid frågan hur nationella förvaltningsmyndigheter omsatt – eller inte omsatt – denna lagregels stadganden i praktiken. Författaren finner att regleringen potentiellt utgör en illojal implementering av unionsrätten, och undersöker vidare huruvida antingen svensk grundlag eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna medför några konsekvenser för förvaltningsmyndigheternas underlåtenhet att tillämpa lagregeln i sin verksamhet. Efter att ha funnit att denna administrativa praxis bryter mot såväl regeringsformen som konventionen, går författaren vidare till att diskutera tänkbara lösningar på den problematik som uppstått.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-312845 |
Date | January 2017 |
Creators | Linder, Gustav |
Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen, karl.gustav.linder@outlook.com |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds