Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär. ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än piloterna på insatsförbanden. ANOVA visade också att utbildningsförbandets piloter hade signifikant fler fysiska symptom än utvecklingsförbandens. Pearson-korrelationer mellan bakgrundsfaktorerna och de olika självskattningsdelarna i enkäten samt korrelationer mellan de olika delarna i skattningsformuläret uppvisade relativt svaga samband varav några var signifikanta. Slutsatsen är att de svenska stridspiloterna i studien mådde sämre än vad man kunde förvänta sig med tanke på det gedigna uttagnings- och uppföljningsförfarandet. Det kan därför finnas anledning att se över den nu icke anonyma hälsouppföljningen av svenska stridspiloter eftersom den inte bedöms vara tillräcklig för att upptäcka personer med symptom på psykisk ohälsa. Detta är viktigt för att i ett tidigt skede minska och förebygga mental ohälsa inom denna yrkesgrupp, inte bara ur ett flygsäkerhetsperspektiv utan också på grund av att tidiga interventioner ger bättre resultat. / The purpose of this study was to investigate and describe the mental health among Swedish fighter pilots. A questionnaire comprising questions concerning sleep and fatigue, OSLO-3, CAGE, HADS, physical symptoms, GHQ-12 and SRE was presented. The questionnaire was distributed to 129 JAS 39 pilots on regular flying duty in the Swedish Air Force and the Swedish Defence Material Administration. The results indicated that 77% of the respondents were found to have mild depression and 46% had symptoms of mild anxiety. ANOVA-analysis indicated that the pilots at the training unit on average scored significantly higher on GHQ-12 than the pilots at the fighter squadrons. ANOVA also indicated that the pilots at the training unit had significantly more physical symptoms than the pilots at the development units. Pearson correlations between background factors and the different self-evaluation parts of the questionnaire in addition to correlations between the different parts of the evaluation questionnaire were relatively weak although some of them were significant. These findings imply that the Swedish fighter pilots, considering the rigorous selection and evaluation processes, were not as free from mental health problems as expected. Thus there is a reason to revise the follow-up study on the pilots’ mental health. It is important to detect any mental health vulnerability early, not only for maintaining high flight safety standards, but also because of the advantage of implementing early therapeutic intervention.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-19635 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Teurnell, Jenny |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds