Bakgrund Hemiparetisk skuldersmärta (HPS) efter stroke är vanligt med en prevalens mellan 22-47%. I nuläget finns ingen optimal behandling för HPS och de nationella riktlinjerna rekommenderar stödjande hjälpmedel som behandling trots att patienter beskrivit dessa som negativa. Därför föreslås en mer aktiv behandling mot HPS. Syfte Att undersöka patienters upplevelse av aktiv träning för att förebygga eller minska skuldersmärta efter stroke, dels inneliggande på sjukhus med stöd av undersköterskor samt självständig träning i hemmiljö. Metod Det är en explorativ studie med kvalitativ ansats. Fem strokepatienter rekryterades och följdes under sex månader. Fem semi-strukturerade intervjuer gjordes per deltagare för att följa deltagarnas upplevelser över tid. Två analyser genomfördes, en i sjukhusmiljö och en i hemmiljö. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sex teman utkristalliserades i vardera analys och visade stor spridning på upplevelser gällande övningarna. Hindrande faktorer för träningen var smärta och trötthet samt undersköterskornas traditionella roll. Deltagarna upplevde biopsykosociala effekter av träningen och de kände förtroende för personal och träningen. Konklusion Aktiv träning för HPS upplevdes förbättra det biopsykosociala måendet, i sjukhus- och hemmiljö. Ytterligare studier behövs för att undersöka hur träningen kan optimeras gällande undersköterskors potentiella roll som coacher och faktorer som underlättar för ökad empowerment för självträning. / BackgroundHemiparetic shoulder pain (HSP) after stroke is common, with a prevalence of 22-47%. Currently there is no optimal treatment for HSP and National guidelines recommends using assistant aids as treatment, despite negative experiences from patients. Therefore, an active treatment to HSP is suggested. Aim To investigate experiences of an active rehabilitation to decrease or prevent HSP after stroke; in hospital with coaching from assistant nurses and self-training. Method It is an exploratory study with a qualitative approach. Five stroke patients were recruited and followed for six months. Five interviews per patient were made with a semi-structured interview guide to examine experiences over time. Data were analyzed using a qualitative content analysis. Results Six themes per analyze emerged which indicated a wide spread of experiences about the exercises. Barriers to execute the rehabilitation were pain and fatigue and the traditional roles of assistant nurses. Biopsychosocial effects and trust towards the exercises and staff was experienced. Conclusions Active rehabilitation for HSP was found to improve biopsychosocial well-being, in hospital and home environment. Further research is required to investigate how the rehabilitation can be optimized regarding the assistant nurse’s potential role as coaches and factors that facilitate increased empowerment for self-training.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-498009 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Sjögren, Johanna |
| Publisher | Uppsala universitet, Fysioterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0262 seconds