Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan ge upphov till flera olika funktionsnedsättningar. Det krävs ofta tidig rehabilitering och den pågår vanligen efter hemgång från sjukhuset. Syftet med studien var att beskriva interventioner, där arbetsterapi nämns, fokuserade på motorisk funktion upp till två år efter insjuknande i stroke, dess effekter och var interventionerna genomförts. En litteraturstudie valdes som metod och litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, AMED och PsycInfo. Tio artiklar analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet visade flest interventioner för arm-och handfunktion. Majoriteten av studierna genomfördes på rehabiliteringssjukhus. Slutsatsen som drogs vara att de flesta utförs på rehabiliteringssjukhus och få eller inga artiklar berör strokerehabilitering i hemmet och i slutenvård. Därför skulle det behövas mer forskning om rehabilitering som sker i hemmiljö och på sjukhus.

Bakgrund: Stroke innebär en fokal störning i hjärnan som varar minst 24 h, riskerna för stroke ökar med åldern och efter 55 års ålder är ökningarna markanta. Konsekvenserna av en stroke är en strukturell skada i hjärnan och nerverna och kan därigenom negativt påverka kognition, motorik och sensorik. Dessa nedsättningar kan i sin tur påverka individens förmåga till att kunna utföra aktiviteter i vardagen då den nedsatta funktionen av kroppen utgör hinder för individens aktivitetsutförande då många vardagliga aktiviteter förutsätter en hög grad av funktion. Strokepatienter kan således söka rehabilitering från arbetsterapeuter vars uppgift det är att hjälpa andra skapa en fungerande och tillfredsställande vardag. Den uppgiftsorienterade modellen utgår från uppfyllande av livsroller genom fysisk adaption eller förbättrat aktivitetsutförande. Denna litteraturstudie söker bilda en översikt av den effekt som den uppgiftsorienterade modellen kan ha för strokerehabilitering av övre extremiteter.för att uppnå fysisk adaption för ett förbättrat aktivitetsutförande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att bilda en översikt över den uppgiftsorienterade modellens effekt vid rehabilitering av de övre extremiteterna hos strokepatienter. Metod: En litteraturstudie där informationssökningen baserats på tre databaser: PubMed, CINAHL och AMED. Både MeSH-termer och fritextord har använts i sökningen. Efter inledande sökning vilket resulterade i totalt 163 artiklar, efter ett urval i flera steg baserad på inklusions- och exklusionskriterier som redovisas i löpande text samt sökmatris reducerades antalet till 14 artiklar som redovisas i artikelmatris. Resultat: 12 av 14 artiklarna i resultatet tyder på att den uppgiftsorienterade metoden har en positiv effekt på både funktion och användning av övre extremiteter och handens funktion specifikt. Ett visst stöd hittades även för långsiktigt positiva effekter för funktionen i övre extremiteter som en följd av den uppgiftsorienterade modellens användning inom strokerehabilitering. Slutsats: Vår studie finner stöd för den uppgiftsorienterade modellens positiva effekt inom rehabilitering av övre extremiteter hos strokepatienter. Mer forskning krävs inom området för att vidare bygga på kroppen av modern evidens som finns om modellens effekt på strokerehabilitering, särskilt gällande den långsiktiga effekten.

Bakgrund Hemiparetisk skuldersmärta (HPS) efter stroke är vanligt med en prevalens mellan 22-47%. I nuläget finns ingen optimal behandling för HPS och de nationella riktlinjerna rekommenderar stödjande hjälpmedel som behandling trots att patienter beskrivit dessa som negativa. Därför föreslås en mer aktiv behandling mot HPS.   Syfte Att undersöka patienters upplevelse av aktiv träning för att förebygga eller minska skuldersmärta efter stroke, dels inneliggande på sjukhus med stöd av undersköterskor samt självständig träning i hemmiljö. Metod Det är en explorativ studie med kvalitativ ansats. Fem strokepatienter rekryterades och följdes under sex månader. Fem semi-strukturerade intervjuer gjordes per deltagare för att följa deltagarnas upplevelser över tid. Två analyser genomfördes, en i sjukhusmiljö och en i hemmiljö. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Sex teman utkristalliserades i vardera analys och visade stor spridning på upplevelser gällande övningarna. Hindrande faktorer för träningen var smärta och trötthet samt undersköterskornas traditionella roll. Deltagarna upplevde biopsykosociala effekter av träningen och de kände förtroende för personal och träningen.  Konklusion Aktiv träning för HPS upplevdes förbättra det biopsykosociala måendet, i sjukhus- och hemmiljö. Ytterligare studier behövs för att undersöka hur träningen kan optimeras gällande undersköterskors potentiella roll som coacher och faktorer som underlättar för ökad empowerment för självträning. / BackgroundHemiparetic shoulder pain (HSP) after stroke is common, with a prevalence of 22-47%. Currently there is no optimal treatment for HSP and National guidelines recommends using assistant aids as treatment, despite negative experiences from patients. Therefore, an active treatment to HSP is suggested.  Aim To investigate experiences of an active rehabilitation to decrease or prevent HSP after stroke; in hospital with coaching from assistant nurses and self-training.  Method It is an exploratory study with a qualitative approach. Five stroke patients were recruited and followed for six months. Five interviews per patient were made with a semi-structured interview guide to examine experiences over time. Data were analyzed using a qualitative content analysis.   Results Six themes per analyze emerged which indicated a wide spread of experiences about the exercises. Barriers to execute the rehabilitation were pain and fatigue and the traditional roles of assistant nurses. Biopsychosocial effects and trust towards the exercises and staff was experienced.  Conclusions Active rehabilitation for HSP was found to improve biopsychosocial well-being, in hospital and home environment. Further research is required to investigate how the rehabilitation can be optimized regarding the assistant nurse’s potential role as coaches and factors that facilitate increased empowerment for self-training.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar cirka 20 000-25 000 personer i Sverige varje år och leder till syrebrist i hjärnan. De symtom som uppkommer vid en stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som skadas Tiden från första symtom tills att behandling sätts in har en stor inverkan på hur allvarliga skador det blir. De vanligaste symtomen är domning eller förlamning och en lång rehabilitering väntar oftast. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser efter att ha drabbats av en stroke samt att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för att söka artiklarna, via högskolan i Gävle. Huvudresultat: I resultatet presenteras personers upplevelser efter en stroke utifrån deras fysiska och psykiska hälsa, samt det sociala livet. Funktionsnedsättningar var den vanligaste fysiska förändringen i livet som fick dessa personer att uppleva en psykisk påfrestning, bland annat depression, rädsla och förändrad självbild. Det sociala nätverket påverkas genom isolering på grund av den fysiska funktionsnedsättningen och den psykiska påfrestningen. Totala antalet deltagare i studien var 184 personer vars erfarenheter och upplevelser studerades, 53,3% var män och 46,7% var kvinnor. Slutsats: Alla personer som drabbats av en stroke upplevde någon form av förändring i det dagliga livet. Därför krävs det att vårdpersonalen har kunskap om hur olika individer hanterar denna livsförändring. Det kunde vara allt från fysiska, psykiska och sociala förändringar. Stödhjälp ansågs varit en viktig del under rehabiliteringsprocessen för dessa personer. / Background: Stroke is a widespread disease in Sweden and it affects approximately 20 000-25 000 persons every year and it leads to oxygen deprivation in the brain. The symptoms that are caused by a stroke very depending on which part of the brain that is damaged. The time between the first symptoms of a Stroke and the first treatment of the disease is another major reason of how serious the damage becomes. The most common symptoms are numbness or paralysis and a long time of rehabilitation waits for the person that suffers from a stroke. Aim: To describe people´s experience after having suffered a stroke and to describe the included articles study-group.. Method: A descriptive literature study based on twelve qualitative scientific articles. The databases Cihnal and PubMed was used to search the articles, through the University of Gävle. Results: People's experiences after a stroke based on their physical and mental health, their social life are being presented in the results. Movement disabilities was the most common physical change in people’s life and also the reason why people experienced psychological distress such as depression, fear and a different view of themselves. Their social network is affected because of their physical movement disabilities and psychological distress. The total amount of people participating in the study was 184 persons whose experiences were studied, 53, 3% were men and 46, 7 % were women. Conclusion: Every person who suffered from a stroke experienced some kind of change in their daily life. Therefore, it requires that health professionals have the knowledge of how individuals manage this life-changing. It could be anything from physical, psychological to social changes in their lives. Supportive help for the affected people has been an important part of the rehabilitation process.

Bakgrund Stroke är idag en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar ca 25 000 människor varje år i Sverige. Flertalet komplikationer, så kallade sekvele kan uppstå relaterat till stroken. En vanlig sekvele är att drabbas av smärta i olika former. Smärtan i sin tur kan påverka människors vardag och hela dennes liv. Idag fokuserar Socialstyrelsens rekommendationer på de farmakologiska åtgärderna vid smärta efter stroke. Det råder även brist i de nationella riktlinjerna för smärta efter stroke vilket kan försvåra för vårdpersonalen att välja rätt behandling för rätt patientgrupp. De icke-farmakologiska åtgärderna är ett stort outforskat ämne med många möjligheter och appliceras under ramen för omvårdnad. Syfte Syftet var att studera de icke-farmakologiska åtgärderna och dess effekter på smärta relaterat till stroke. Metod Studien genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt över kvantitativa studier. Utifrån de urvalskriterierna baserades studien på 18 kvantitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningskriterier för att säkerställa artiklarnas validitet. Samtliga artiklar analyserades utifrån en integrerad analysmetod. Resultat Studien visar att det finns flertal olika icke-farmakologiska åtgärder som kan användas vid smärta efter stroke. Åtgärderna delades in i kategorierna motirriterande åtgärder, kropp och själsåtgärder och perifera mekanismer. Majoriteten av de ingående studierna har erhållit förbättrat resultat avseende smärta med statistisk signifikans. Patienter erhöll även en förbättrad självständighet och livskvalitet relaterad till åtgärderna. Även skillnader i effektiviteten av åtgärderna kunde påvisas hos olika typer av smärtklassifikationer ur dess karaktär och tidsaspekt. Slutsats Erhållna resultatet tyder på att det finns ett stort antal icke-farmakologiska åtgärder som uppvisar god effekt och skulle kunna användas mer inom sjukvården. Samtliga åtgärder kan sjuksköterskan utföra alternativt göra en behovsbedömning och därefter remittera vidare/delegera. Genom att tillämpa en evidensbaserad omvårdnadsprocess kan patienternas behov av omvårdnad anpassas för en optimal smärtlindring. / Background Stroke is one of the most common diseases today, affecting 25 000 people annually in Sweden. Complications, known as sequelae, can occur in relation to the stroke. A common one is to suffer from pain in various forms and can affect people's everyday life. The National Board of Health and Welfare's recommendations focus on the pharmacological measures for pain after a stroke. There is also a lack of national guidelines for post-stroke pain, which can make it difficult for healthcare professionals to choose the right treatment for the right patient group. The non-pharmacological measures are an unexplored topic with many possibilities and are applied in the context of nursing. Aim The aim was to study the non-pharmacological interventions and their effects on stroke- related pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review of quantitative studies. Within the selection criteria, the study was based on 18 quantitative articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. A quality review was carried out based on Sophiahemmets assessment criteria to ensure the validity. An integrated analyse-method was used. Results The study shows that there are several different non-pharmacological measures that can be used in the treatment of stroke pain. The measures were divided into the category's counterirritant measures, body and mind measures and as peripheral mechanisms. Most of the studies have obtained improved pain outcomes. Differences in the effectiveness of the interventions could also be demonstrated in different types of pain. Conclusions The results indicate that there is large number of non-pharmacological measures that show effect and could be used more in the health care system. All measures can be carried out by nurse, to assess needs and therefore delegate. By applying an evidence-based nursing process, patients' nursing needs can be adapted for optimal pain relief.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.