Hjärtsvikt är en sjukdom som är vanlig idag i Sverige och prevalens siffrorna stider. Syftet med denna stuide var att studera om hjärtsviktspatienter önskar ett team runt sig med ansats på olika egenvårds och omvårdnadsåtgärder och på vilket sätt de önskar få hjälp av teamet för att förbättra sin livskvalitet. På vilket sätt uppfattar de att ett vårdteam kan öka deras livskvalitet efterdiagnos. Åtta patienter födda mellan 1922-1942 deltog, fyra kvinnor och fyra män. Resultatet visar att informanterna har symtom som de tror beror på hög ålder, de anpassar sina aktiviteter efter vad de orkar göra, att det upplevs svårt att komma in i värdsvängen men när man väl är inne, är upplevelsen att man får bra vård. För att behöva ett team i sin vård innebär att man snart ska dö vilket är inte överensstämmande med nationella riktlinjer som säger att uppföljning ska ske genom ett teambaserat arbetssätt

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förändringsbehov inom vården. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida arbetssättet med Clinical Innovation Fellowships har åstadkommit förändringar för patienter, medarbetare och ekonomi på värdklinikerna. Undersökningen har visat att arbetssättet med CIF framförallt har åstadkommit förändringar för medarbetare. Även förändringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svårare att mäta och se några konkreta förändringar inom. Det har gått att tyda en generell trend som visar att de undersökta värdklinikerna valt att börja med de förändringar som är av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt på kliniken. Värdklinikerna har haft svårare att genomföra större, organisatoriska förändringar, vilka styrs mer centralt på sjukhusen. Undersökningen på de utvalda värdklinikerna visade att något som skulle gynna CTMHs arbetssätt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning på klinikerna. Då undersökningen har visat på att inga större förändringar, vilka beslutas om på en central nivå, har genomförts skulle ett nätverk för tidigare värdkliniker underlätta genomförandet av dessa förändringar genom att klinikerna skulle kunna gå samman och med större genomslagskraft utarbeta förändringsförslag för gemensamma behov.

No description available.

Uppsatsen är en kvalitativ utvärdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen är ensamarbetsmodell som används av kommunala och regionala aktörer som behöversamverka kring barn och unga med psykisk ohälsa. Utvärderingen syftar till attbeskriva och analysera Lotsmodellen utifrån både dess förtjänster och problem.Särskild stark tonvikt läggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellenstillämpning. Undersökningen har genomförts utifrån frågeställningarna ”Hur kansamarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?” samt ” Vilka svårigheter ochförtjänster innebär tillämpningen av Lotsmodellen?”. Det empiriska materialetbestår av kvalitativa intervjuer med tio informanter som har ett särskilt uppdrag attinformera och sprida Lotsmodellen bland sina kollegor i respektive verksamhet.Resultatet analyseras med hjälp av Axelsson & Bihari Axelssons modell (2006)kring olika typer av integrering av hälsofrämjande organisationer samt Danermark& Kullbergs teorier kring samverkans projekt- och problemmekanismer.Resultatet visar att Lotsmodellen kan karakteriseras som ett samarbete somoperationaliseras i tillfälligt sammansatta multidisciplinära team. Lotsmodellenupplevs vara ett användbart redskap, men det finns ett behov av att utveckla enbättre ”samverkanskompetens” bland medarbetarna för att hantera bland annatkulturskillnader och gränsdragningsproblematik.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.

Studiens syfte är att undersöka vad andra vårdande legitimerade sjukvårdsprofessioner har för synsätt på kuratorers psykosociala arbetsmiljö inom akutvården i Västerbotten. I magisteruppsatsen har sex semistrukturerade digitala intervjuer genomförts med ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. De professioner som intervjuats är: arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, logoped, läkare och sjuksköterska. Resultatet av studien visar att rollen som hälso- och sjukvårdskurator är diffus men har en avlastande funktion för andra professioner. Kuratorerna i sjukvården är oersättliga i vissa arbetsmoment som andra professioner inte behärskar, men i andra arbetsmoment är kuratorn utbytbar och reviret därmed oklart. Resultatet visar även att legitimationen är efterlängtad av andra professioner och stärker patientsäkerheten. Det som är viktigt i den psykosociala arbetsmiljön är samarbete, känslan av delaktighet och teamets sammanhållning. Andra professioners förväntningar och synsätt påverkar kuratorns psykosociala arbetsmiljö. Slutsatserna är att mer forskning behövs om den nya legitimerade yrkesgruppen hälso- och sjukvårdskuratorers psykosociala arbetsmiljö, roll och funktion i den moderna sjukvården. Det finns kunskapsluckor och behov av att uppdatera och tydliggöra kuratorns rollbeskrivning. / The purpose of the master thesis is to investigate other healthcare professionals' views on medical healthcare counselors (social workers) in an emergency care setting in Västerbotten, Sweden. In order to try and answer the purpose of the study six semi structured digital interviews were conducted. The included medical professions in our study were: Vocational therapist, physiotherapist, speech-language pathologist, dietitian, physician/doctor and nurse. The result of the study shows that the role as a social worker in a medical setting is difficult to define but is helpful for the other professional team-members. The healthcare counselors are irreplaceable in certain aspects, but some tasks are easily replaceable by others which makes the territory difficult to define. The results also show that the certification is long-awaited by other professions and strengthens patient's safety. What is important in the medical social work environment is cooperation, the feeling of participation and team cohesion. The expectations and views of other professions affect the healthcare counselors' psychosocial working conditions. The conclusions are that more research is needed on the psychosocial environment, role and function of the new licensed group of medical social workers in modern healthcare. There are knowledge gaps and a need to update and clearly define the role description.