Bakgrund: När covid-19 plötsligt drabbade världen förändrades arbetssätt och branscher fundamentalt då distansarbete blev en påtvingad arbetsform. Uppmärksammande fördelar med arbetsformen medför en förväntan att distansarbete ska bli varaktig i den postpandemiska eran. Emellertid påträffades svårigheter att vidhålla en överenstämmelse mellan företagsintressen och medarbetarintressen avseende distansarbete. Följaktligen introduceras en hybrid arbetsform som kombinerar kontors- och distansarbete efter det påtvingade distansarbetet hävts. Företag utsättas för komplexa förändringar vid applikationen av en hybrid arbetsform, vilket förorsakar att det föreligger väsentliga ställningstagande inom chefers verksamhetsstyrning som måste beaktas för att kunna hantera övergången till en hybrid arbetsform. Således finns det anledning att öka förståelsen för chefers verksamhetsstyrning i angiven kontext. Syfte: Syftet med studien är att ur ett styrningsperspektiv bidra med ökad förståelse för förändringsarbete genom verksamhetsstyrning vid arbetsplatser som efter påtvingat distansarbete tillämpat en hybrid arbetsform. Metod: Med utgångspunkt i det tolkande perspektivet har studien antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Empiriskt material har insamlats genom en intervjustudie som konstruerats av tolv intervjuer med chefer från fem olika företag. Slutsats: Vid förändring av arbetsarrangemang framgår det att chefer tillämpat handlingsstyrning i avsikt att förverkliga kombinationen av arbetsutförande i kontorsmiljö och distansarbete. I avsikt att övervinna och bemöta upplevt motstånd från medarbetare att samverka i arbetsformen har resultatstyrning, i förbindelse till icke-finansiella incitament nyttjats, samt kulturstyrning i form av medarbetarrelationer och justering av fysiska arrangemang. Det framgår att chefer inte brukat personalstyrning i form av utbildning eller resursfördelning för att säkerställa att medarbetare innehar rätt kompetens att arbeta i rådande arbetsform. Avslutningsvis synliggör studien att upplevd bristande företagskultur till följd av covid-19 ligger till grund för justering av fysiska arrangemang, tillförsel av formella och informella sociala sammankomster, tillämpning av handlingsstyrning och incitamentsystem. / Background: When COVID-19 suddenly hit the world, work methods and industries were changed fundamentally as remote work became a forced work form. The perceived benefits of this work form led to an expectation that remote work will be long-lasting in the post- pandemic era. However, difficulties are observed in maintaining an alignment between company and employee interests regarding remote work. Consequently, a hybrid work form, combining office and remote work, is introduced after the enforced remote work has been lifted. Enterprises are exposed to complex changes because of the application of a hybrid work arrangement, causing significant managerial decisions that need to be considered to effectively manage the transition to a hybrid work form. Thus, there is reason to increase the understanding of managers' governance in the given context. Purpose: The purpose of the study is, from a governance perspective, to contribute to increased understanding of change management through management control systems at workplaces that have applied a hybrid work form after forced remote work. Method: Based on the interpretive perspective, the study has taken a qualitative research strategy with an abductive approach. Empirical material has been collected via an interview study composed of twelve interviews with managers from five different companies. Conclusion: When changing work arrangement, it appears that managers have applied action control to realize the combination of work performance in an office environment and remote work. To overcome and respond to the perceived resistance of employees to engage in the work form, result control in connection with non-financial incentives has been used, as well as cultural control in the form of employee relations and adjustment of physical arrangements. It appears that managers have not used personnel controls in the form of training or resource allocation to ensure that employees have the right skills to work in the current work form. Finally, the study reveals that perceived lack of corporate culture because of COVID-19, is the basis for the adjustment of physical arrangements, provision of formal and informal social gatherings, application of action management and incentive systems.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-197086 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Björck, Wilma, Weberyd, Hanna |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0146 seconds