En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort. Många orter och städer runt om i världen har idag avgiftsfri kollektivtrafik, men många har också återgått till vanlig taxa. Främsta orsaken har varit svårigheten att finansiera systemet. Kommuner och städer har olika geografiska, strukturella, ekonomiska och politiska förutsättningar, vilket är anledningen till varför resultaten blivit så varierande. Bland framgångsfaktorerna som har identifierats utmärker sig möjligheterna att samordna olika trafikslag, ett bra samarbete mellan ansvariga myndigheter och ett politiskt engagemang. Orter där en betydande andel av befolkningen reste rabatterat tidigare har haft lättare att finansiera ett helt avgiftsfritt system. De ökade kostnaderna i kombination med förlorade biljettintäkter har för många varit en svår ekvation att lösa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-45133 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Lindqvist, Boel |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds