Bakgrund: Mer än 700 000 liv globalt avslutas årligen till följd av suicid och omkring 45 procent av de som dör till följd av suicid har uppsökt primärvård månaden innan. Få studier har dock belyst vårdpersonalens perspektiv på suicidprevention i primärvård. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta med suicidprevention i primärvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs analysmodell. Resultat: Av analysen framkom att hälso- och sjukvårdpersonal upplevde både hindrande och underlättande faktorer i arbetet med suicidprevention i primärvård. Låg kunskapsnivå, brist på utbildning, resursbrist, tidsbrist och avsaknad av riktlinjer utgjorde de huvudsakliga utmaningarna. Emellertid upplevdes fungerande teamarbete, tydlig ansvarsfördelning, lättillgänglig specialistvård, intuition och lång arbetslivserfarenhet som underlättande faktorer. Konklusion: För att förebygga suicid krävs ett systematiskt arbete samt förbättrad samverkan mellan instanser för att öka patientsäkerheten. Genom att uppmärksamma erfarenheter av brister i verksamheten och åtgärda dessa kan antalet suicid reduceras. / Background: Globally, more than 700 000 lives end annually due to suicide, and about 45 percent of those who died by suicide had visited primary care the previous month. Nonetheless, few studies have shed light on health care professionals’ experiences working with suicide prevention in primary care. Aim: To illuminate health care professionals’ experiences of suicide prevention within primary care. Method: A literature study consisting of ten qualitative studies. Articles were found using Cinahl, PubMed and Scopus. Analysis was then performed with inspiration from Friberg's analytical model. Results: Findings suggest that health care professionals experienced both barriers and facilitators working with suicide prevention in primary care. Insufficient knowledge and education, lack of resources, time pressure and lack of guidelines were perceived as the main challenges. However, teamwork, clear division of responsibilities, easy access to specialist care, intuition and extensive clinical experience were seen as facilitators. Conclusion: To prevent suicide, a systematic approach and improved collaboration between primary and specialist care are needed. By adopting measures to correct perceived flaws in primary care, the number of suicides could be reduced.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-208437 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Eliasson, Felicia, Markgren, Simone |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds