<p>Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över.</p> / <p>My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:his-3582 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Ndifor, Celestine |
| Publisher | University of Skövde, School of Humanities and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | Enheten för lärarutbildning, |
Page generated in 0.0022 seconds