Return to search

Produktivitet och effektivitet hos tjänstemän som arbetar på distans hemifrån : - En flerfallsstudie med tolv tjänstemän

Tidigare forskning framställer ofta distansarbete som en produktivare metod än att arbeta på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att undersöka åsikter om distansarbete hemifrån samt hur de individer som arbetar som tjänstemän upplever att deras produktivitet och effektivitet påverkas i samband med detta. Undersökningen syftar också till att utveckla kunskaper om effekterna av distansarbete, vilka faktorer som är viktiga samt hur produktivitet och effektivitet påverkas av dessa. Studien ska slutligen generera vägledning för hur arbetsmetoden kan användas på bästa sätt. Distansarbete är ett arbetssätt som under senare tid anpassats och utvecklats i takt med datorteknologin och blivit ett mer aktuellt arbetssätt för organisationer och tjänstemän. Empiriska data samlades in genom tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter ifrån fyra olika organisationer. Intervjuerna utfördes enligt en intervjuguide som formats utifrån en framtagen teoretisk referensram. Studien genererar kunskaper om faktorer och effekter kring distansarbete hemifrån utifrån åsikter och upplevelser. Vad som återkommer frekvent både i tidigare forskning och i empiriska data kring distansarbetets faktorer och effekter är att social isolering är ett stort problem, men att störningsmoment kan minimeras och generera bättre resultat genom att en högre koncentrationsnivå kan uppnås. Arbetsuppgiftens karaktär bestämmer om distansarbete är fördelaktigt eller inte, varför en kombination lyfts som den bästa metoden. Det är dock viktigt att individen är lämpad för att utföra distansarbete hemifrån och att inte arbetstiden som spenderas på distans är för omfattande om önskad produktivitet och effektivitet ska uppnås. / Previous research presents teleworking as a more productive method than working in the workplace. The purpose of this study is to investigate opinions about teleworking at home as well as how the individuals working as office workers feel about how their productivity and effectiveness are affected. The study also aims to develop knowledge about the effects of telework, which the important factors are, and how productivity and effectiveness are affected by these. This should generate guidance on how to best use the working method. Telework is a working method that has been adapted and developed in line with the computer technology and has become a more current way of working for organizations and office workers. Empirical data was collected through twelve semi-structured interviews with respondents from four different organizations. The interviews were conducted according to an interview guide formed based on a developed theoretical reference frame. The study generates knowledge about the factors and effects of teleworking from home through opinions and experiences. What is recurring frequently in both previous research and the empirical data regarding the factors and effects of teleworking is that social isolation is a major problem, but disruptive moments can be minimized and generate better results by achieving higher concentration. The task decides if teleworking is advantageous or not, that is why a combination of both teleworking and working in the workplace highlights as the best combination. However, the individual must be suitable for doing the telework from home and the working time spent at distance can not be too extensive if the desired productivity and effectiveness should be achieved.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-96884
Date January 2020
CreatorsTjelander, Måns, Bengtsson, Isak
PublisherLinnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds