Det händer att fysiska och juridiska personer underlåter att betala skatter eller att fullgöra sina civilrättsliga skyldigheter. För upprätthållandet av ordning har KFM ensamrätt att genom tvång ta gäldenärens egendom eller lön för betalning av en fastställd skuld. Exempel på egendom som kan utmätas är gäldenärens hem i form av en bostadsrätt eller fast egendom. Det är dock av stor vikt att samhällets tvångsmedel regleras noga och att det råder balans mellan å ena sidan dess effektivitet och å andra sidan kravet på att tvånget utförs med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter. Bostadsrätt är lös egendom och i svensk rätt är sådan egendom klassificerad som beneficieegendom och därmed som utgångspunkt undantagen från utmätning enligt 5 kap. 1 § 6 p. UB. En villa är däremot exempel på fast egendom och för sådan typ av bostad saknas undantagsregler i UB. Rätten till hem är en mänsklig rättighet reglerad i artikel 8 i EKMR. Att denna mänskliga rättighet bör beaktas i mål om utmätning av någons hem uppmärksammades först i och med Europadomstolens avgörande i Rousk mot Sverige år 2013. Europadomstolen konstaterade att det vid utmätning av någons hem måste göras en proportionalitetsbedömning enligt vilken hänsyn ska tas till både borgenärens och gäldenärens intressen. I Europadomstolens mål prövades frågan om utmätning av fast egendom och då det för sådan egendom saknas reglerade undantagsregler i svensk rätt har HD i sin efterföljande praxis utgått från Europadomstolens bedömning vid utmätning av just fast egendom. HD har även i sin praxis om utmätning av fast egendom, efter Europadomstolens avgörande, framhållit att hänsyn också ska tas till principen om barnets bästa som följer av artikel 3 i BK. Frågan om skillnad i bedömning vid utmätning av olika typer av bostäder har uppmärksammats i Utsökningsutredningens betänkande SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande. Utsökningsutredningen föreslår att regleringen av bostadsrätt såsom beneficieegendom tas bort och att bostadsrätter och fast egendom ska utmätas på samma sätt, innebärande att de mänskliga rättigheterna ska beaktas i bedömningen. Syftet med denna uppsats är att utreda i vilken mån EKMR och BK har beaktats i rättspraxis och bör beaktas i mål om utmätning av bostad. Arbetet har resulterat i de övergripande slutsatserna att EKMR och BK efter Europadomstolens avgörande har blivit en naturlig del av HD:s bedömning vid utmätning av fast egendom vilket även har stärkt skyddet för bostad vid utmätning av fast egendom. Ännu en slutsats är att utredningens förslag är rimlig. / On occasion, physical and juridical persons fail in paying taxes or committing to their duties according to civil law. In order to maintain the legal structure the Swedish Enforcement Authority has received the lone right to, by force, seize a debtor’s property or salary in order to secure the payment of a settled debt. For example, a debtor’s tenant ownership or real property can be seized for this purpose. However, it is fundamental that the societies means of coercion are carefully regulated, and that a balance between the effectivity of the coercion pertains on the one hand and the requirement that this process is executed with respect to the individuals human rights are upheld on the other hand. Tenant ownership is personal estate and classified as exemption from attachment in Swedish law, thereby it serves as a benchmark for that which is exempted from attachment according to 5 kap. 1 § 6 p. UB. A house is on the other hand an example of real estate, which lacks such exemption rules. The right to a home is a human right regulated in article 8 in the European Convention. That this right should be regarded in cases on attachments of people’s homes came to attention first when the European Court settled the case of Rousk against Sweden in 2013. The court established that the principle of proportionality must be implemented in such cases, according to which consideration should made to both the creditor and the debtors interests. In the European Court’s case the question of attachment of real estate was raised. Swedish law lacks such exemption rules, however the Supreme Court in Sweden has in its case law confirmed the exemptions made by the European Court. The supreme court has even in its case law regarding attachment of real estate, after the European Court’s judgment, maintained that the principle of the best interest of the child must also be regarded that is found in article 3 in the Children’s Convention. The question of whether difference should be made in the evaluation of attachment of different types of dwellings has been raised in Utsökningsutredningens betänkande SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande. This investigation suggests that the regulation of tenant ownership as exemption from attachment should be abolished and instead be coerced through the framework as real estate, meaning that the human rights would be regarded in the evaluation. The purpose of this thesis is to investigate in which extent the European Convention and the Children’s Convention has been regarded in case law and should be regarded in cases on attachment of dwelling. The study’s general conclusions are that both conventions have become a natural part of the Supreme Court’s judgment’s following the European Court’s case. This has in turn strengthened the protection of housing in cases of attachment of real estate. Another conclusion is that the investigations proposals are reasonable.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-235525 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Kadir, Avin |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 18428 |
Page generated in 0.0086 seconds