I det svenska skolväsendet finns två likvärdiga svenskämnen i form av dels svenska och dels svenska som andraspråk. I grundskolans sista årskurs måste samtliga elever delta i ett nationellt prov. De två ämnesproven är identiska men bedömningen mellan dem skiljer sig åt genom att i svenska som andraspråksprovet ska läraren ta hänsyn till de kommunikationsstrategier eleven använder. Det är oklart exakt vad som avses med sådana strategier. I den här studien undersöks elevtexter från de nationella proven i svenska som andraspråk år 2013 och 2015, 20 med betyg E och 20 med betyg A eller B. Forskningsfrågan rör hur den skriftliga andraspråksvenska ser ut som av verksamma lärare bedöms med betyg A eller E i grundskolans årskurs 9. Analysen är kvantitativ och inkluderar textlängd, ordlängd, andel långa ord, ordvariation, meningslängd, makrosyntagmlängd, kvoten mellan mening och makrosyntagm, fundamentslängd, andel subjektsfundament och andel ettordsfundament. Resultatet redovisas uppdelat på betyg, texttyp och kön samt jämförs med tidigare studier av elevtexter i ämnet svenska. Resultatet pekar på att högbetygstexterna är längre, har en högre ordvariation, en lägre kvot mellan mening och makrosyntagm och längre fundament än lågbetygstexterna. Det finns stora skillnader i resultatet beroende på texttyp och små beroende på kön. Jämfört med svenska texter har svenska som andraspråkstexterna lägre ordvariation och högre andel subjektsfundament.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-53424 |
Date | January 2016 |
Creators | Jadinge, Katarina |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds